Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - scharlakansfeber ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
scharlakansfeber
tyg med denna färg; scharlakansfeber
smittosam barnsjukdom med fjä
scharneʹr el. charneʹr (fr. fra.) gång arn, led
på mekaniskt verktyg el. instrument.
schartauaʹn anhängare av schartauanismen;
schartauanisʹm Schartaus o. hans
efterföljares lära; schartauaʹnsk som utmärker
schartauanismen.
schatteʹra (fr. ty.) teckna skugga; schatteʹring
färgskiftning, förtoning; schatteʹrsöm ett
slags ytfyllande prydnadssöm.
schatull” (fr. it.) mindre skrin (med fack) för
smycken, pengar m.m.
schau (fr. holl.) sjö. flagg i schau nödflagg
(varvid flaggan hissas upp o. ned el. hopbunden
på mitten).
schavottʹ (fr. fra.) träställning för visning el.
avrättnis»g av förbrytare, stupstock,
skampåle; schavotteʹra utställas till allmän
smälek.
schebaʹt (hebr.) den elfte månaden i judarnas
kyrkoår.
schebeckʹ (fr. fra.) ett långt o. smalt fartyg.
scheeliʹt [sjelit] (efter den sv. kemisten Schéele)
tungsram, ett mineral.
Scheiʹner [sjaj-] ty. måttsenhet för fotografisk
plåts ljuskänslighet; jfr DIN.
schejk el. shejk (arab.) stamhövding.
schellʹack (fr. eng.) renad gummilacka.
scheʹma (pl. scheʹma(n) el. scheʹmata) (fr. gr.)
eg. gestalt; utkast, mönster; timplan,
läsordning; schematiseʹra ordna efter ett schema,
framställa i stora drag; schemaʹtisk
framställd i form av ett schema; förebildlig,
översiktlig.
scheʹne rariteʹten (vulgärt uttal av ty. schöne
r.) vackra märkvärdigheter; kram, smörja.
scheo11 [-ål] (hebr.) dödsriket.
scherbeʹt se sorbet.
scheriʹf arab. hövding el. furste.
scherry se sherry.
schersmiʹn prydnadsbuske med välluktande
blommor.
scherzanʹdo [skertsandå] (it.) mus. skämtsamt,
lustigt; scherʹzo [skertså] lätt o. muntert
musikstycke, antingen självständigt el. som
sats i en symfoni el. sonat.
schibboʹlet [-bå-, äv. sjibbʹ-] (hebr. ”
igenkänningstecken, lösenord (jfr Dom
12:6).
schiiʹtgr muhammedansk sekt som blott
erkänner Koranen som rättesnöre.
schillʹerkrage (efter den ty. skalden Schiller)
en vid, öppen skjortkrage för män.
schlllʹmg gammalt ty. o. österrikiskt mynt.
schimpanʹs en människoliknande apa.
schism (fr. gr.) splittring; kyrklig
partisöndring; schismaʹtiker avfälling; schismaʹtisk
skiljaktig i trosbekännelsen.
schizofreʹn [skitså-] (fr. gr.) som lider av
schi
science
zofreni; schizofreni” sinnessjukdom med
personhghetsklyvnmg; schizoiʹd el.
schizothyʹm [-tym] med i viss mån schizofren
äggning.
schlaʹger (ty.) populär, dagsaktuell melodi;
(fig.) populär nyhet, ”sista skriket”.
schlaraffʹenland (ty.)
”dagdrivarlandet”,sagolandet där allt njutes utan arbete.
schläʹger (ty.) huggare, studentsabel.
schnaʹderhiäpfel (ty.) tyrolsk folkdans med
joddling.
schnauʹzer el. pinʹscher en slät- el. strävhårig
råtthundsras.
schnellʹklops (ty.) oxkött med gräddsås.
schnitʹzeljakt el. snitʹseljakt (fr. ty.) jaktritt
utan hundar efter ett med pappersbitar
markerat spår.
schoddy se shoddy.
schoʹfar gammaljudiskt blåsinstrument som
användes vid tempeltjänsten.
scholʹa [sk-] (lat.) skola.
scholʹar [skålla] (eng.) vetenskapsman.
scholaʹris (pl. -es) (lat.) skolgosse.
scholʹarship g-giipp] stipendium.
scholʹion [skå- el. sko-] (sv. pl. scholier) (gr.)
lärd anmärkning; förklarande
randanmärkningar i handskrifter av klassiska författare.
schottʹis, äv. schottisch [-å-] (ty. eg. ”skotsk”)
en polkaliknande runddans i 2/4 takt.
schouʹtbynacht [schaotbajnacht] (holl. eg.
”nattvakt”) konteramiral i holl. flottan;
konteramiral i sv. flottan före 1771.
schrammʹelkvartett” (fr. ty.) orkester om två
violiner, gitarr o. dragspel.
Schutʹzhaft [sjotts-] (ty.) skyddshäkte,
fängslande av polit. farliga personer;
Schutzstaffeln (pl.) skyddsstafetter,
nationalsocialistisk poliskår (förk. SS).
schwaʹbach [äv. -bakk] en rundad firakturstil
(Erempel).
schwamm dräʹber! (ty.) ”svampen på!”, dvs.
inte mer om den saken (citat från operetten
”Tiggarstudenten”).
schwank (pl. schwänke) (ty.) medeltida o. senare
(versifierad) berättelse med mustigt innehåll.
Schweʹden (ty.) Sverige.
schweizeri” (fr ty.) (förr) kafé med
spritutskä
schvung (fr. ty) fart, liv, kläm.
schäʹferhatt (fr. ty.) eg. herdehatt;
bredskyggig halmhatt; schäʹfer(hund) tysk vallhund;
schäferi” fåravelsgård.
schäkta (fr. Judety) slakta efter judisk ritus
genom ’ att avskära djurets luftstrupe.
schäs (fr. fra. ”stol”) ensitsig kärra;
vagn; schäslong” vilsoffa med armstoå
ena ändan.
schöʹngeist. [gajst] (ty.) skönande, svärmare
för litteratur o. konst.
science [siangʹs] (fr.), [saʹjans] (eng.)
veten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
