Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - sera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sera
seʹra (it.) afton.
sera pl. av serum.
seraʹf (pl. serafiʹm, sv. pl. seraʹfer) (hebr.) ängel
med tre par vingar som står vid Guds tron;
serafiʹmerorden Sveriges högsta
fort_]anstorden, stadfäst 1748; seraʹfisk änglalik,
himmelsk; s-a bröder franciskanmunkar.
serajʹ el. seralʹj (fr. pers. o. turk.) slott, palats;
harem; härbärge (karavanseraj).
Serciaʹl ett torrt, ljust madeiravin.
serdaʹr se sirdar.
sereʹn (fr. lat.) ljus, klar, (himmelskt) ren;
sereniteʹt det att vara seren.
serenaʹd (fr. fra.), serenaʹta (it.) musik el. sång
om natten framför den älskades fönster;
musikstycke (urspr.) av
hyllningskaraktär.
serenissʹimus (lat.) mest lysande; en av den
rom. kejsarens hederstitlar.
sereʹno (it.) mus. muntert, glatt.
serge [särrsj] (fra.) = sars.
sergeanʹt [-sjant] (fr. fra.) lägsta
underofficersgraden vid den sv. krigsmakten.
seʹrgeant-at-aʹrms [sadjont ätt amz] (eng.)
tjänsteman som upprätthåller ordningen i
eng. parlamentet.
seʹria fem. av serio.
seriʹba (fr. arab. ”inhägnad”) (i Sudan)
handelsplats upplagsplats för elfenben.
sericiʹn (fr. lat.) silkeslim, huvudbeståndsdel i
silke.
seʹrie (fr. lat.) rad, följd; mat. en rad termer,
bildad efter en given lag.
serikultuʹr (fr. gr.-lat.) silkesodling.
seʹrio, serioʹso [-åså] (it.) mus. allvarligt.
seʹrisk (fr. lat.) av silke.
seriöʹs (fr. fra.) allvarlig, högtidlig.
sermon” joyeuʹx [särmång sjoajö] (fra.
”munter predikan”) en medeltida fars där
predikan förlöjligades.
seroloʹg [-åg] (fr. lat.-gr.) den som sysslar
med serologi; serologiʹ läran om
blodserum; seroterapiʹ = serumterapi.
seʹro venienʹtibus ossʹa (lat.) för dem som
kommer för sent (finns endast) benen.
serʹpens (lat.) orm; bot. krypande; serpenʹt
(fr. it.) ett gammalt ormformat
träblåsinstrument; serpentiʹn ett grönt mineral;
slingrande flodlopp el. bergstig; lång, smal,
färgad pappersremsa (förvaras hoprullad o.
vecklar ut sig då den kastas).
serpiginöʹs (fr. lat.) behäftad med el. yttrande
sig som serpigo; serpiʹgo med. revorm.
seʹrra (port.) bergskedja.
seʹrum (pl. seʹra) (lat.) blodvatten, den tunna,
gulaktiga vätska som kvarstår när blodet
koagulerar o. som innehåller organismens
antikroppar; seʹrumterapi”
sjukdomsbehandhng med serummsprutmng
serʹva [sörrva] ge serve; serʹvare person som
sextern
servar; serve [sörrv] (fr. eng.) utspelande av
bollen i tennis.
serveʹra (ytt. fr. lat.) passa upp (vid bordet)
lägga för (mat); mil. iordningställa pjäs för
skjutning.
servett” (fr. fra.) fyrkantig duk att torka mun
o. händer med.
seʹrvice [savis] (eng.) kundtjänst.
serviʹl (fr. lat.) slavisk, krypande, fjäskande;
servilisʹm, serviliteʹt det att vara servil.
serviʹs (fr. fra.) (fullständig) uppsats av
bordskärl för måltid; betjäning av bordsgäst; mil.
manskap som sköter en pjäs.
servitriʹs (fr. fra.) uppasserska.
servituʹt (fr. lat.) jur. besvär på egendom till
förmån för annan egendom.
servitörʹr (fr. fra.) uppassare, kypare.
serʹvomotor (fr. lat.) ett slags hjälpmaskin el.
-mekanism.
serʹvus (lat.) tjänare, slav; t_]anareʹ
(kamratlig hälsning i Osternke) s. servoʹrum Deʹi
Guds tjänares tjänare (påven).
seröʹs (fr. lat.) som liknar el. avsöndrar serum.
seʹsam (arab.) trollformel (från Tusen o. en
natt), öppnar möjligheter för den invigde;
(fig.) nyckelord, lösenord; seʹsamben
senben, förbenad del av muskelsena (t. ex.
knäskålen); seʹsamolja olja fr. Seʹsamum
inʹdicum.
sessiʹl (fr. lat.) bot. o. zo. fastsittande (i
sjöbottnen).
sessioʹn (fr. lat.) (domstols)sammanträde.
sesterʹtie [-tsie] (fr. lat.) fornrom. silvermynt
= 21!/, as.
sestiʹn (it. o. sp.) konstfullt versmått med
sexradiga strofer.
sesʹton (fr. gr.) avsilbara, i vatten svävande
kroppar.
set [sätt] (eng.) sex games i tennis; garnityr.
seʹta (it.) silke.
settʹer (eng.) långhårig rapphönshund.
settʹlement [setlmant] (eng.) nybygge,
koloni; ungdomskrets (särsk. av studenter) som
slår sig ned i ett fattigkvarter för att arbeta
religiöst o. socialt; settʹler nybyggare,
kolonist.
sevresporslin [säʹvr-] berömt porslin från den
fra. staden Sevres.
Sex (eng.) kön.
sexʹa aftonmåltid.
sexageʹsima (lat.) den 60:e (dagen före påsk),
8:e söndagen före påsk;
sexagesimaʹlsystem talsystem med 60 som grundtal;
sexaginʹta (lat.) 60.
sexappeaʹl [-opil] (eng. ”könsvädjan”) erotisk
dragningskraft.
sext(a) (fr. lat.) mus. den 6:e tonen från en viss
ton i den diatoniska skalan; kat. bönestund kl.
12 på dagen; sextanʹt vinkelmätare för
bestämning av solhöjden; sexterʹn lägg av sex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
