- Project Runeberg -  Främmande ord i svenskan /
312

(1978) [MARC] Author: Erik Noreen, Gustav Warberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - show ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

show

show [sjåo] (eng.) uppvisning, utstyrselstycke,
revy; show-girl [-g3l] balettflicka.

shrapʹnel [sjrapp- el. sjräpp-] (eng.)
granatkartesch.

S.H.T. förk. för salvo honoris titulo.

shunt [sjunnt] (eng. eg. ”sidospår”) elektr.
grenledning; elektr. motstånd; shunta
parallellkoppla en grenledning; shuntmaskin
likströmsmaskin med magnet- o.
ankarlindningarna parallellkopplade till den
utgående kabeln, har konstant varvtal.

Shyʹlock [sjajlåkk] judisk ockrare i
Shakespeares ”Köpmannen i Venedig”; typen för
en hänsynslös o. listig girigbuk.

Si kem. tecknet för silicium.

si i de romanska länderna namnet på noten och
tonen h.

siʹal benämning på jordens yttre lager (ordet
bildat av namnen på silicium o. aluminium).

siameʹsiska tvillingar sammanvuxna
tvilLlingar (efter ett i Siam fött par).

sibeliʹn mjuk, långhårig yllevävnad.

sibeʹt (fr. arab.) välluktande ämne som
avsöndras från sibetkatten; sibetkatt ett
skunkdjur.

31bllanʹt (fr. lat.) fon. föråldrad benämning på
väsljuden.

sibyllʹa (gr.) (forntida) spåkvinna, sierska;
sibylliʹinska böcker hedniska, judiska o.
kristna böcker som innehöll orakelsvar o.
vishetsregler.

sic! (lat.) så (står det verkligen)!

siccanʹtia [-tsia] (lat.) torkande läkemedel;
siccatiʹv = sickativ; siccimeʹter [sikksi-]
avdunstningsmätare.

sic erʹat in faʹtis (lat.) så stod det skrivet i ödet
(Ovidius); sic itʹur ad asʹtra så går man mot
stjärnorna, dvs. så vinner man berömmelse
(Vergilius); sic tranʹsit gloʹria munʹdi så
förgår världens härlighet; sic volʹo, sic
jubʹeo så vill jag, så befaller jag; sic vos
non voʹbis så (arbeten) I, men icke för eder
själva (när en annan skördar vinsten)
(Vergilius).

sickatiʹv (fr. lat.) ämne som påskyndar
fernissors o. oljors torkning.

sickʹsack (fr. ty.) bruten i vinklar; kors o.
tvärs.

siʹcuä cadaʹver som ett lik (om
kadaverlydnad).

siʹdeboard [sajdbåd] (eng.) (matsals)skänk.

siʹden (fr. kin.) vävnad av silke.

sideraʹl el. sideʹrisk (fr. lat.) som rör
stjärnorna.

siderisʹm (fr. gr.) järnets magnetiska verkan;
med. behandling med magnetiskt järn;
sideriʹt järnspat; siderografiʹ stålstick;
sideroliʹt järnhaltig meteorit; sideroʹs [-ås]
lungsjukdom, förorsakad av järndamm;
sideroskoʹp [-åp] instrument för påvisande


sikel

av järnsplint i ögat; siderostaʹt = heliostat;
siderurgiʹ utvinning av järn.

siʹdi (arab.) min herre.

si Dieu nʹexistaiʹt pas il faudraiʹt
Pinventeʹr [si djö negzistä pa ill fådrä längvangte]
(fra.) om Gud icke funnes, måste man
uppfinna honom (Voltaire).

si diʹis (el. dis) placʹet (lat.) om det behagar
gudarna.

siʹdus (lat.) stjärna, stjärnbild.

siécle [siäʹkkl] (fra.) århundrade.

Sieʹdlung [zidlong] (ty.) ett slags strängt
planerad förortsbebyggelse med lamellhus,
enfamiljs radhus, villor o. d

sieʹrra (sp.) bergskedja.

sieʹsta (sp.) middagsvila.

sieuʹr [siör] förk. av seigneur.

siffra (ytt. fr. arab.) taltecken.

sifoʹn [-ån, äv. -on] (ytt. fr. gr.) sughävert;
glasbehållare från vilken en vätska utdrivs
genom sitt eget kolsyretryck.

sifonogaʹm (fr. gr.) = fanerogam.

siʹgel (ty.) förkortnings(tecken).

siʹght-seeʹing [sajt siing] (eng.) turistbesök.

sigill” [-ji-] (fr. lat. ”litet märke”)
stämpelavtryck, insegel; stamp varmed insegel
påsättes; sigillografiʹ = sfragistik; sigillʹum
(lat.) märke, insegel; s. confessioʹnis biktens
insegel, dvs. biktfaderns tystnadsplikt.

sigʹma den gr. bokstaven s (ZL, o); sigmatisʹm
felaktigt uttal av s-ljudet.

siʹgna pl. av signum.

signa l (fr. lat.) tecken för meddelande på
avstånd; signalemenʹt noggrann beskrivning
av en persons yttre; signaleʹra meddela med
signaler; giva tecken; signalisʹt värnpliktig
utbildad i 51gnalt_]anst

signatuʹr (fr. lat.) beteckning, påskrift;
namnteckning; författar-, konstnärsmärke;
signatuʹr(a) påskrift på apoteksflaskor o. d.;
signatäʹr undertecknare av ett fördrag;
signatäʹ(rmakter stater som gemensamt
undertecknat ett mellanfolkligt fördrag;
signeʹra (under)teckna; signeri” besvärjelse;
signeʹt sigill(stamp); signeʹtur (lat.) skall
påtecknas (av apotekaren); signifikatioʹn
betydelse, mening; signifikatiʹv
betecknande, betydelsefull.

signoʹra [sinjåra] (it.) fru; signoʹre [sinjåre]
före namnet signoʹr [sinjår] herre, herr;
signoriʹa regermg i medeltida it. stadsrepu—
blik; signoriʹna fröken.

siʹgnum (pl. siʹgna) (lat.) tecken, märke;
fornrom. fälttecken; s. crucʹis korstecken; s.
moarʹtis dödstecken.

si Jeuness ’e savalʹt, si vieillessʹe pouvaiʹt
[si sjönäss savä si vjäjäss povä] (fra.) om
ungdomen visste (hade erfarenheten), om
ålderdomen kunde (hade kraften).

siʹkel fornhebreiskt silvermynt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framord78/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free