Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - trisomatisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trisomatisk
trisomaʹtisk (fr. gr.) med tre kroppar.
trist (fr. lat.) sorgsen, dyster, ledsam; tristess
(fr. fra.), tristezzʹa (it.) sorgsenhet, svårmod,
leda; trisʹtia (lat.) sorgesånger.
trisʹtikon (fr. gr.) treradig strof.
trisyllʹabum (fr. lat.) trestavigt ord.
triteisʹm (fr. gr.) tron på tre gudar; antagandet
av tre naturer o. tre gudomar i treenigheten;
triteisʹt anhängare av triteismen.
triʹticum (lat.) vete.
tritoʹner [-å-, äv. -o-] (i den gr. myt.)
halvgudar i havsguden Poseidons följe
(framställdes med mänsklig överkropp o.
fiskstjärt).
tritʹonus (fr. gr.) mus. förstorad kvart som
överstiger tre heltoner.
trituratioʹn (fr. lat.) krossning, pulverisering;
tritureʹra krossa, pulverisera.
triumʹf (fr. lat.) (i antikens Rom) en fältherres
o. hans härs festliga intåg i Rom efter en
seger; strålande seger, segerglädje;
triumfaʹtor rom. fältherre i triumf; segerherre;
triumfbåge fristående äreport; valvbåge
mellan koret o. långhuset i medeltida kyrka;
triumfeʹra hålla segertåg; segra; skadeglatt
jubla över egen seger.
triumviraʹt (fr. lat.) tremannaråd; triumviʹrer
medlemmar av ett triumvirat.
trivʹia (lat. eg. vid ”trevägskälet”) tillnamn på
gudinnor som hade sina kapell vid
korsvägarna (särsk. Hekate, trolldoms- o.
spökgudinnan i rom. myt.); triviaʹl alldaglig,
platt, utnött; trivialiteʹt platthet, utnött
talesätt; trivialskolor (förr) lägre
lärdomsskolor där det undervisades i trivium;
trivʹium eg. ”trevägskälet”, grupp av
medeltidens sju fria konster (grammatik, retorik,
dialektik); jfr quadrivium.
triöʹr (fr. fra.) maskin som rensar o. sorterar
säd; jfr triera.
troakaʹr (fr. fra.) silverrör med kolvstång för
uttappning av gas el. vätska ur (djur)kroppen;
troakariseʹring denna operation.
trochʹilus [-ki-] (fr. gr.) hålkäl, profilering på
listen i den attiska kolonnbasen.
trochisʹci [-k-] (fr. gr. eg. ”små hjul”) pastiller.
trofé (fr. gr.) erövrat vapen el. annat
segertecken.
troʹfisk [-å-] (fr. gr.) som rör organismers
näring; trofobionʹt djur som lever i
trofobios; trofobioʹs [-ås] ett slags symbios (t.ex.
mellan myror o. bladlöss); trofologiʹ
näringslära.
troglodyʹt (fr. gr.) grottmänniska.
trojʹe(n)borg förhistorisk labyrint vars gångar
är utmärkta med sten.
trojʹka [-å-] (ry.) trespann.
trokaʹisk (fr. gr.) (vers) som består av trokéer;
troké versfot bestående av en lång (betonad)
o. en kort (obetonad) stavelse (-—, t. ex. livet).
;
truncus
trollʹeybuss [trålli-] (fr. eng.) elektrisk
omnibus med luftledning, trådbuss.
tromb [tråmb] (fr. fra.) skydrag.
tromb [tråmb] (fr. gr.) blodpropp; tromboʹs
[-ås] trombbildning.
tromborʹn [-ån] (fr. it.) mus. basun.
tromp (fr. fra.) välvning vid övergång från en
planform till en annan (i byggnad).
tron (fr. gr.) kungasäte; symbol för
kungavärdigheten; tronpretendenʹt tronkrävare.
trop [-å-] (fr. gr. ”vändning”) bildligt uttryck,
poetisk bild.
tropakokaiʹn ett gift i kokaväxten (mindre
starkt än kokain).
tropeoliʹner (fr. gr.) gula färgämnen som
användes till ylle o. siden.
tropʹicus [-å-] (lat., av gr.), försv. tropiʹk
vändkrets; t. canʹcri kräftans vändkrets;
t. capricorʹni stenbockens vändkrets;
tropiʹ kerna området mellan vändkretsarna;
troʹpisk bildlig, överförd, oegentlig; som
rör el. finns i tropikerna, så varm som i
tropikerna; som rör vårdag jämningspunkten.
tropisʹm (fr. gr.) en retningsbestämd rörelse
hos fastsittande växter, orsakad av yttre
krafter (t. ex. ljus, fuktighet); jfr nasti.
tropologiʹ (fr. gr.) läran om bildliga uttryck.
tropoʹn [tråpån] ett lättsmält äggvitepreparat.
troposfäʹren (fr. gr.) luftlagret närmast jorden.
tropp mil. underavdelning av
kavalleriskvadron o. artilleribatteri; signal till
övnings upphörande.
troppʹo [tråppå] (it.) mus. för mycket; t.
forʹte [-fårrte] för kraftigt; t. piaʹno för
svagt.
tross (ytt. fr. lat.) förr = träng.
tross (fr. ty.) grovt tåg (tjockare än I tum).
trottoaʹr (fr. fra.) gångbana bredvid körbana.
trotyʹl ett kraftigt sprängämne.
trouvére [troväʹr] (nordfra.) trubadur.
troy [tråj] (eng.) vikt för guld, silver, platina,
mynt o. medicinalvaror = 373,242 g.
trubadurr (fr. fra.) medeltida provensalsk
diktare o. sångare; (fig.) kärlekssångare.
truc [trykk] (fra.) knep, trick; tingest;
trucaʹge [-asj] förfalskning av antikviteter.
truck (fr. eng. ”lastbil”) liten
godstransportvagn vanl. driven med ackumulatorbatteri.
trucksystem (fr. eng.) avlöning i varor.
trudʹgen [tradsjn] (eng.) indiansim (ett slags
sidsim).
truʹga snösko; kringlan nedtill på skidstav.
truisʹm (fr. eng.) självklar sanning.
trumtf (fr. lat.) stickfärgen i kortspel; kort av
högsta färg.
trumma (fr. it.) cylinderformigt
slaginstrument vars ändar är täckta med
pergamentskinn.
trumpeʹt (fr. fra.) ett bleckblåsinstrument.
trunʹcus (lat.) trädstam; torso.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
