Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tunik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tunik
(lat.) du skall varken säga el. göra något
utan att Minerva vill det (Horatius).
tuniʹk [äv. -ikkʹ] (fr. lat.) ett slags knälång
överklänning; tuʹnika (urspr. i antikens
Rom) skjortlik livrock som även användes
som hem- o. arbetsdräkt.
tunnʹel (eng.) grävd el. sprängd underjordisk
gång.
tupé (fr. fra.) uppkammad pannlugg.
tu quoʹque, mi fiʹli (lat.) även du, min son.
tur (fr. fra.) ordningsföljd; utflykt, resa;
omgång i kortspel; lycka, lyckträff.
turbaʹn (fr. pers.) orientalisk huvudbonad
bestående av en fez omvirad med en bindel.
turbé (fr. arab.) grav, gravvård.
turbiʹn (fr. lat.) skovelhjul som drives med
vatten, ånga el. tryckluft; tuʹrbo (lat.)
snurra; turbulenʹs virvelrörelse; turbulenʹt
bullersam, orolig, virvlande.
turell” (fr. fra.) mindre hörntorn till större torn.
turf [taf] (eng.) hästkapplöpningsbana.
tuʹrgor (lat.), turgescenʹs [el. -sjens]
ansvällning; anat. vävnadsspänning; bot.
saftspänning.
turibʹulum (lat.) rökelsekar.
turisʹm (fr. fra.) turistliv, turistväsen; turisʹt
person som reser för sitt nöjes skull.
turʹkos [fra. uttal tyrrkåʹ] infödda
infanteritrupper i Frankrikes afrikanska kolonier.
turkoʹs [-ås, äv. -os] (fr. fra.) grönblå ädelsten.
tuʹrma (lat.) fornrom. rytteriavdelning på 30
man.
turmaliʹn (fr. singalesiskan) mineralgrupp som
blir starkt elektrisk vid uppvärmning o. vars
klara varieteter används som ädelstenar;
turmalintång en polarisationsapparat med
två turmalinskivor.
turné (fr. fra.) konstnär(sgrupp)s el.
föredragshållares rundresa; vändning av översta kortet
i talongen.
turʹnen [torr-] (ty.) (redskaps)gymnastik.
turneʹra (fr. fra.) resa på turné; ge viss
vändning; vända översta kortet i talongen.
turnyʹr( fr. fra.) eg. hållning, skick;
ordvändning; kudde el. ställning som gav
damkjolen en baktill pösande form, på modet
under 1880-talet.
tusch el. touchʹe [tosj] (fr. fra.) mus. anslag el.
sättet att slå an tonerna på; hyllning från
orkester, fanfar; penselföring; (i fäktning)
beröring med florettspets mot motståndarens
bröst; anstrykning; (end. tusch) svart färg av
lim o. sot el. kimrök.
Tusculaʹnum Ciceros villa i Tusculum;
Tuʹsculum forntida stad i trakten av Rom;
(fig.) landställe, fristad.
tussʹis (lat.) hosta; t. convulsiʹva kikhosta.
tuteʹla (lat.), försv. tuteʹl förmynderskap;
tuʹtor förmyndare, [tjoʹta] (eng.)
studiehandledare vid engelskt college;(i USA) docent.
tät
tuttʹa la forʹza [totta la fårrtsa] (it.) mus. med
all kraft; tuttʹe (le) corʹde [-kårrde] alla
strängar, utan vänster pedal; tuttʹi alla; mus.
alla stämmor, hela orkestern; tutti fruttʹi
”alla frukter”, efterrätt på blandad frukt.
tweeʹd [toid] (eng.) grovt ylletyg för
sport
ruk.
twill” - [toill] (eng.) kypertvävnad; twills
bomullskypert (i Sverige).
twisʹt [toist] (eng.) maskinspunnet
bomullsgarn; varvtal som garn blivit snott på viss
längd.
twoʹstep [tostepp] engelsk sällskapsdans i
hastig 2/4 takt.
Tychʹe [-k-] (i gr. myt.) slumpens, lyckans
gudinna.
tyfliʹt(is) (fr. gr.) blindtarmsinflammation; jfr
appendicit(is); tyfloʹsis [-å-] blindhet.
tyfoiʹdfeber = tyfus.
tyfoʹn [-ån] = taifun; (även) signalapparat i
dimma.
tyʹfus (fr. gr.) smittosam sjukdom med hög
feber, stark huvudvärk o. diarré; typhus
abdominaʹlis = tyfus; t. exanthemaʹticus
fläckfeber; t. recurrʹens = febris recurrens.
tyghus (fr. ty.) byggnad för förvaring av
artillerimaterial.
tyll (efter staden Tulle [tyll] i Frankrike) lätt,
nätaktig bomulls- el. silkevävnad.
tymʹpanon (gr.), tymʹpanum (lat.) puka,
handtrumma; örats trumhinna; trekantigt
gavelfält på antika tempel; väggfält över
fönster el. dörr.
typ (fr. gr.) urbild, mönster, förebild; utpräglad
personlighet; gjuten bokstav; jfr prototyp.
tyʹpe-script [tajpskript] (eng.) maskinskrivet
manuskript; tyʹpewriter [tajprajta]
skrivmaskin.
typhus se tyfus.
t;%isk (fr.y gr.) mönstergill, förebildlig;
betecknande, karakteristisk; typograʹf arbetare
i boktryckeri (sättare, tryckare); typografi”
boktryckarkonst; typograʹfisk punkt
måttenhet för boktryckstyp = 1/2660 m;
typoloʹg [-åg] person som sysslar med typologi;
typologiʹ vetenskaplig indelning av ett
forskningsmaterial i särpräglade typer (t. ex.
inom arkeologin); typomeʹter normalmått
för bokstavstyper; typoteʹter en sättmaskin.
tyrann” (fr. gr.) (i antiken) envåldshärskare;
(fig.) härsklysten o. hänsynslös människa;
tyranniseʹra utöva förtryck; tyrannʹisk
hänsynslös o. härsklysten; tyrannosauʹrus
en förhistorisk jätteödla.
tyroliennʹe [tiråljänn] (fra. ”tyrolsk”)
runddans i 3/4 takt.
tyrosiʹn (fr. gr.) kvävehaltig produkt vid
äggviteämnens förruttnelse; tyroʹsis [-å-]
mjölkystning (i magen).
tät (fr. fra.) mil. spetsen av en trupp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
