Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Vår odlings framtid. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifsfrågor, hvilka återkomma inom hvarje religion, af honom blifvit
besvarade på ett sådant sätt, att hela tillvaron, dess grund, lag och
ändamål derigenom kommer att framstå i en ny och högre belysning.
Kan det nu ådagaläggas, att hufvudinnehållet af kristendomens
ifrågavarande nya uppfattning af Gud och verlden måste angifvas vara ett
sådant, att den andliga religionen derigenom ytterst blir att bestämma
såsom personlighetens religion, så framställa sig sjelhnant ur det
sålunda afgjorda vissa betydelsefulla slutföljder.
Klart är då nämligen, att om personlighetstanken är
kristendomens grundtanke och om, enligt hvad vi i det föregående antydt,
bemödandet att åt denna tanke bereda insteg allestädes inom det
praktiska lifvet kan sägas vara förnämsta syftet för nutidens sträfvanden,
så måste detta vår tids reformatoriska arbete erkännas vara lifvadt af
kristliga impulser. Tänkandets och forskningens ständigt inträffande
kollisioner med de trögt vikande traditionella föreställningssätten kunna
då ej utan vidare skrifvas på räkningen af vår tids »negativa»
tendenser, hvilka skola grunda sig i den moderna bildningens
»kristendoms-fientliga» art, enligt hvad en fäkunnig och trångbröstad uppfattning
af såväl bildningens som kristendomens väsende tidt och ofta höres
påstå. Tvärtom skall man nödgas medgifva, att de hufvudfrågor, som
af den illa beryktade »tidsandan» blifvit ställda främst på
dagordningen — frågorna: huru skall på bästa sätt vetande och huru skall frihet
kunna meddelas åt alla f — äro oskiljaktigt förbundna med en
idé-riktning, hvars yttersta ursprung måste sökas i kristendomen. Må
denna idériktning inom nutiden uppträda under än så skiftande
former: såsom fordran af det offentliga ordets, den religiösa bekännelsens,
det sociala och politiska lifvets frihet, såsom yrkande på ett
populariserande af vetenskapernas resultater, på upplysningens spridande till
massorna, såsom sträfvan att införa borgerlig likställighet mellan könen,
att utjemna den alltför skarpa åtskilnaden mellan de olika stånden,
att i staternas inre bereda plats åt demokratiska samhällsformer och
att i det yttre ombilda verldskartan efter nationalitetsprincipens
grundsats — det gemensamma fältropet är dock öfVerallt, der ett
framåtskridande röjer sig: den enskilde.
Den enskilde personens frigörande i det yttre genom ett hans
allsidigare beherrskande af naturen och dess krafter samt genom
bekämpande af de magter i samhället, hvilka obehörigt inkräkta på
individens sjelfbestämmelserätt; i det inre genom fördomars undanröjande
och vetandets utbredande — detta är den tidsuppgift, till hvars
lösning nutidens största kulturstater samverka, hvar och en inom sitt
område. England arbetar härvid företrädesvis för det fria arbetet^
Frankrike för det fria statslifvet, i trots af den innevarande periodens
politiska ofrihet, Tyskland för det fria tänkandet. Alltefter de trenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
