Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den nyare tidens associationsväsende, dess betydelse och närvarande ståndpunkt. Af C. E. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olikartade medel. Bland handiverlcarne har man allmännast trott
sig finna räddningsmedlet i en återgång till det gamla, sålunda i
förminskning af handtverkames antal, i förbud mot handtverksvarors
förfärdigande genom fabrikanter eller andra än handtverksmästare samt
i afspärming mot utlandet genom importförbud eller höga tullsatser.
Bland arbetarne åter har man i de länder, der industrialismen nått
sin höjd, sökt förbättra sin ställning dels, såsom förnämligast i
England, genom arbetsinställelser, dels genom de mest fantastiska
systemer och företag, såsom t. ex. Babceufs. S:t Simons och Fouriers
socialistiska doktriner, Cabets Ikariska stat och Louis Blancs
nationalverkstäder, dels ock, såsom i Tyskland, genom af arbetare
bildade lokala och distriktskomitéer, af hvilka de förstnämnda tillika
skulle utgöra arbetsanvisnings- och aflöningsbyråer och i spetsen för
hvilka alla en centralkomité (till en böijan i Leipzig) skulle stå*).
Men intet af alla dessa botemedel har bestått hvarken teoretikerns
granskning eller, der det blifvit i handling försökt, erfarenhetens prof;
och i stället för att uppehålla oss vid dessa fåfänga försök, hvilkas
betydelse och resultat torde för läsaren vara ganska väl bekanta,
öf-vergå vi heldre till de nya förbindelseformer inom den arbetande
klassen, dessa fria associationer, som utan att sätta arbetaren i konflikt
med sina medmenniskor och med samhällslagarne samt utan att för
honom fordra någon enda förmån, som kunde lända annan till mehn, visat
sig mägtiga att i hög grad underlätta hans utkomst och höja ej blott
hans sociala ställning, utan äfven hans sedliga och intellektuella värde.
Dessa associationer äro icke heller i egentlig mening,.foster af
något spekulativt hufvuds tankearbete. De hafva, om äfven en och
annan menniskovän med ord och handling kraftigt verkat för deras
utbildning till hvad de nu äro, dock i grunden efterhand arbetat sig
fram ur de villomeningar och misstag, uti hvilka så många af
arbe-tames och deras vänners bemödanden hittills förlorat sig.
I England, den nyare industriens vagga, der, efter de stora
upp-finningarne i maskinväsendet från andra hälften af förra århundradet,
fabriksväsendet med sina tusenden af osjelfständiga arbetare med
jättesteg utvecklade sig, uppvexte äfven efterhand hos arbetaren en
stark känsla af det otillfredsställande och ovärdiga i hans lott, jemte
en liflig önskan att genom egen kraft förbättra densamma; och
sålunda uppstodo, i synnerhet sedan genom en lag af 1824 alla
föreningar mellan arbetare i angelägenheter rörande arbetet blifvit tillåtna, de
första associationerna af detta slag, ehuru till form och ändamål
tämligen råa och bristfälliga, då stiftame, sjelfve arbetare, i sitt betryck och
sin förtrytelse minst voro i författning att lugnt och passionfritt öfverväga
*) Sckulzt-Delttztch H., Die Arbeitenden Klassen nnd das Associationswesen in
Dentsch-land, 2:te anflage; Leipzig 1863, s. 82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
