Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den nyare tidens associationsväsende, dess betydelse och närvarande ståndpunkt. Af C. E. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betala alla förnödenheter ’kontant, utan att taga något på kredit.
Härtill kommer att medlemmame af en sådan förening, genom sitt
deltagande i förvaltningen, genomgå en särdeles nyttig skola för vidare
utöfning af sjelfstyrelse, att de lära sig ordentUghet och sparsamhet
genom de insättningar de till en böljan måste göra samt att de uti
de årliga utdelningarne, erhålla ett, efter rörelsens omfång och
behandling, större eller mindre kapital.
Flera af de fördelar vi här framhållit, såsom åtföljande
inrättandet af konsumtionsföreningar, äro .för andra associationer
gemensamma; och det torde derföre vara tillräckligt tillägga att, sedan
handtverkare eller arbetare uti en förbruknings- eller r&ämnesförening,
hvilken senares belydelse vi förut antydt, vunnit någon vana vid den
punktlighet i insättningar samt räkenskapsforing och förvaltning, som
hvarje association påkallar, det icke kan för dem möta stora
svårigheter att bilda föreningar dels för uppförande af arbetarebostäder,
genom hvilka den obemedlade kan för lika eller till och med billigare
pris erhålla sundare och bättre boning, än han förut kunnat förskaffa
sig, samt genom periodiska tillskott till och med förvärfva eget hus,
dels för upprättande af folkbanker, som lemna äfven den fattige,
redlige arbetaren kredit och göra honom delaktig i vinster, som hittills
varit endast kapitalisterne förbehållna, dels ock för gemensam
tillverkning. Yi hafva icke heller härmed velat säga, att bildandet af
förbruknings- eller råämnesföreningar, hvilka hora till de enklaste af
ifrågavarande associationer, nödvändigt bör föregå upprättandet af de
öfriga; mångfaldiga exempel hafva nämligen ådagalagt möjligheten att
med framgång omedelbart inrätta hvilkendera af de öfriga som helst;
men i allmänhet har detta varit gången af den utveckling
associations-rörelsen tagit der den med större framgång utvecklat sig; och med
säkerhet kan anses, att produktiv- eller tillverknings-föreningarne, som
kunna betraktas såsom den sociala sjelfhjelpens slutmål eller höjdpunkt,
i det att den beroende arbetaren derigenom uppstiger till sjelfständig
industriidkare, äro de svåraste bland alla associationer, emedan de, utom
något jemförelsevis ej alltför obetydligt kapital, påkalla en
sjefbeherrsk-ning, duglighet och vana vid förenings-angelägenheters behandling,
som icke höra till de hos arbetsklassen allmännaste egenskaper,
hvar-före de äfven, för att lyckas, förutsätta ett långt mera omsorgsfullt
val af föréningsmedlemmar än någon af de öfriga associationerna.
Men om sålunda grundläggningen af tillverkningsföreningar är
svår samt ledningen och upprätthållandet af dem ännu svårare, visa
dock talrika exempel från både England, Frankrike och Tyskland att
de äro icke blott möjliga, utan äfven kunna lemna högst fördelaktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
