Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den nyare tidens associationsväsende, dess betydelse och närvarande ståndpunkt. Af C. E. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Tyskland, der snart sagdt hela associationsrörelsen utvecklat
sig genom en enda mans, Schulze-Delitzschs, energiska nit och
under hans ledning, är denna rörelse äfven mera fullständigt och
systematiskt organiserad än i något annat land. I spetsen för
»Att-gemeine Verband der auf Selbsthulfe beruhenden deutschen
Erwerbs-und Wirthschafts-Genossenchaften» står en bestyrelse, som utgöres af en
föreståndare (Schulze) med en formligen inrättad byrå, hvilken
ombesörjer en årlig »Allgemeine Vereinstag» genom deputerade af
der-till hörande föreningar, hvilken åter såsom högsta instans ordnar
före-ningarnes gemensamma angelägenheter, utan att någonsin ingripa i
deras särskilda. Såsom mellanlänkar emellan dessa centralorganer och
de enskilda föreningarne äro bildade s. k. »Under-)) eller
»Brovineidl-Verbände», hvilka omfatta föreningarne inom särskilda tyska länder,
provinser eller slag af associationer. Man har sålunda, utan att
ingripa i de särskilda föreningarnes fria rörelse, skapat en
medelpunkt till utbyte af vunnen erfarenhet, till granskning af det sig
alltmera hopande materialet, till råd och hjelp mot hvaije angrepp och
hvarje förlägenhet hos förbundets särskilda medlemmar och till kraftig
sammanhållning af deras enskilda krafter. Detta förbund hade,
enligt Schulze-Delitzschs år 1867 afgifna årsberättelse, 646 föreningar
biträdt.
Såsom väsentligt hjelpmedel vid handhafvandet af det hela
tje-nar den af Schulze utgifha, numera från månads- till veckoskrift
förändrade tidskriften: nBlåtter fUr Genossenschaftswesen»* **)). Äfvenså
framträder mer och mer den gagneliga inflytelsen af en i slutet af år
1864, i Berlin af föreningarne grundlagd »Deutsche
Genossenschafts-Banh), hvilken med 1866 afslutat sitt andra affärsår och derunder,
med ett aktiekapital af 270,000 thaier, svingat sig upp till en rörelse
å 14} millioner thaier.
Det för föreningsväsendets utveckling i Tyskland vigtigaste
momentet är likväl utfärdandet af den länge önskade »Genossenchaftsgesete»
i Preussen, hvilken den 27 Mars 1867 blef offentliggjord,
och^varigenom det hittillsvarande oefterrättlighetstillståndet i föreningarnes
juridiska förhållanden blifvit undanröjdt, och föreningarne kommit i
åtnjutande af de lagliga garantier, hvaraf de, för att fritt och säkert
röra sig, varit i behof. Såsom af större intresse för svenska läsare
anmärka ■ vi ur denna lag*4) endast, att föreningsmedlemmames
solidariska ansvarighet för föreningarnes skulder, hvilken ännu såsom
*) Äfven England och Frankrike m. fl. länder hafva särskilda tidskrifter för
arbetare-föreningarne. Så utgifves t. ex. i Manchester: »The Cooperator», hvaraf 1 nummer
utkommer hvar 14:de dag, i, Paris: 1’Association, i B russel: Le fravailleur, i Frankfurt:
Der ArbéUsgeber och La Cooperation o. 8. v.
**) Intagen i Schulze-Delitzschs »Jahresbericht fur 1866»; Leipz. 1867.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
