Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Den nyare tidens associationsväsende, dess betydelse och närvarande ståndpunkt. Af C. E. Ljungberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sin sida, for att med deras tillhjelp kunna utföra sina
obetänksamma eller egennyttiga planer. Men statsmyndigheten säg sig
nödsakad att ingripa; Thrane och de öfnge ledame blefvo öfverlemnade
till domstolame, och rörelsen gick öfver. Den hade imellertid gifvit
lif åt den förut i Norge slumrande eller helt och hållet okända idéen
om upprättandet af sjelfhjelpsföreningar hland arhetame. Denna tanke
omfattades nu af välsinnade män och hlef på flera ställen bragt
till utförande. Under de första femton år, som derefter förflöto,
fortskred upprättandet af sådana föreningar ganska långsamt; tiden syntes
nu vara kommen, och under de senaste 4 å 5 ’åren har deras antal
mer än fördubblats. Arbetareföreningar i allmännare bemärkelse för
sällskapligt umgänge m. m., verka nu i Kristiania, Bergen, Trondhiem,
Tromsö, Stavanger, Skien, Laurvik, Horten, Fredrikshald, Kragerö,
Brevik och Porsgrund, och sannolikt i ännu några flera städer, om
hvilka vi sakna uppgifter. I de nio förstnämnda af dessa, äfvensom
, i Fredriksstad, Kristianssand, Drammen, Kongsberg, Kristianssund och
Hammerfest äro äfven förbrukningsföreningar upprättade.
Förenin-garae i Horten och Kongsberg äro organiserade i likhet med
konsum-tionsföreningarne i Berlin, de öfriga efter mönstret af de engelska.
I Bergen, hvars arbetareförening är både den äldsta och största
i Norge, ty den bildades,’, för ömsesidigt understöd och befordrande
upplysning, den 3 Juni 1850 och räknade i slutet af år 1864: 1,455
ledamöter, finnas äfven 3:ne bolag för arbetarebostäders uppförande.
För sistnämnde ändamål är äfven i Kristiania ett aktiebolag
upprät-tadt, hvilket redan användt ett kapital af 83,000 specier och nu, mot
billig hyra, lemnar husrum åt 166 familjer, hvilket antal, när de
pågående tillbyggnaderna fullbordats, kommer att ökas till 197 familjer,
innefattande omkring 1,050 personer. I Kristiania har äfven under
sistlidne år teckning blifvit börjad för bildande af en folkbank.
Tanken att genom föreningar sig imellan söka förbättra och
betrygga sin ekonomiska ställning har först under de senaste trenne
åren bland svenska arbetare vunnit ett allmännare erkännande; men
redan för snart tjugo år tillbaka, då den rörelse i sinnena, som 1848
års revolution framkallade, äfven spridt sig till norden, hade i
synnerhet bland den svenska hufvudstadens arbetare en, om än dunkel, känsla
vaknat af den magt och fördel, som ligger i samverkan och förening.
Här uppstod sålunda icke allenast en s. k. »Arbetareförening», med
temligen starkt utpräglade demokratiska tendenser, utan äfven tvänne
associationer för gemensam tillverkning, nämligen en
boktryckeri-och en skrädderiassociation. En liflig och långt mera allmän åtrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
