Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkskoleinspektionen och dess förhållande till folket, skolan och kyrkan. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, för åren 1864—1866, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
storieraa; att de sjelfve såsom konsistoriiledamöter, kyrkoherdar o. s. v.
äro i första rummet kyrkans män och ej kunna vara skolans annat
än i det andra; och ingenting är rimligare än att under sådana
omständigheter deras uppfattning af hela folkundervisningen kan få en
något ensidig pregel. Vi nödgas säga, oaktadt allt det beröm hvartill
vi föröfrigt funnit oss föranlåtne, att i detta hänseende berättelserna
gifva anledning till några betänkligheter, hvarom vidare hämedanfore.
Nu imellertid till en annan fråga.
Ibland de spörj smål, som ecklesiastikdepartementet framställt till
inspektorernes besvarande är ett angående folkets förhållande till
folkskolan d. v. s. angående det större eller mindre intresse hvarmed skolan
af folket omfattas. Vi meddela här nedan samtlige hrr inspektörers
totalomdöme i detta afsende, för så vidt något sådant blifvit afgifvet*).
Upsala stift. (Ehmström). »Folkets förhållande till folkskolan beror
hufvudsakligast af öfvertygelsen om behofvet af skolan och dess
undervisning. Ännu återstår mycket att önska i afseende på denna öfvertygelse,
Det visar sig, att föräldrar gerna sända sina barn i skolan, då de se, att
skolan något uträttat. Der skolorna skötas så — som här och der är
fallet — att föräldrar hafva skäl för hvad de säga:, »det är ej värdt att
sända barnen i skolan», må man icke af sådane ord och dem
motsvarande handlingar sluta till bristande öfvertygelse om behofvet af folkskolan
och dess undervisning.»––––––»Men å andra sidan visar det sig att,
äfven der skolorna skötas väl, mångenstädes om ej allestädes ett ständigt
manande och trugande till skolgång är af nöden.»
(Westin). »Folkets förhållande till skolan kan i allmänhet uttryckas
med ett enda ord: liknöjdhet. Man är väl numera icke afvogt sinnad
emot denna institution, men någon egentlig bevågenhet derför är sällsynt,
så väl hos folket, som I109 de mera bildade.»
Linköpings stift. («Johansson). »Denna obenägenhet för folkskolan
kan numera, åtminstone inom denna trakt, anses vara i väsentlig mån
bruten. De rikare lottade bland allmogen begynna att ej mer finna den
penning bortkastad, som användes för denna inrättnings bestånd och
tillväxt. De njuggare lottade bland denna samhällsklass begynna äfven att
inse fördelen deraf, att en läroanstalt finnes, hvarest äfven deras barn
kunna kostnadsfritt få inhemta allt hvad de för sin framtid behöfva.»
Skara stift. (Sundler). »Ännu torde, åtminstone inom det mig
anförtrodde inspektionsområdet, folkskolan ej kunna anses vara i allmänhet
omfattad med kärlek utaf sjelfva allmogen, fastän antalet af dess verkliga
vänner dagligen växer.» —–––––»Emellertid är det dock temligen sä-
*) Här intages endast undantagsvis något om den ojemna skolgången och bristande
hemläsningen, hvaröfver allmänt klagas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
