Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkskoleinspektionen och dess förhållande till folket, skolan och kyrkan. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, för åren 1864—1866, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välsigna de vidtagna åtgärderna och visa sig förtjusta Öfver den timade
förändringen. Denna märkvärdiga omstämning af opinionen till skolans
fördel just hos dess värsta vedersakare, hvaraf jag < på många ställen, rönt
bevis, har i sanning varit en ganska värderad godtgörelse för många
obehag, som jag haft under mina bemödanden för skolans upphjelpande.
Tillfredsställelsen med folkets förhållande till skolan är dock ännu
icke oblandad. Några församlingar finnas nemligen, hvilka ännu i denna
stund hårdnackadt motsätta sig de förslag till undervisningens
upphjelpande derinom, som framställts. Man får emellertid låta tiden och
förnyade föreställningar verka, till dess motståndet förr eller sednare ger
med sig, ehuru det är sorgligt att se flera års klasser af barn genom ett
sådant uppskof gå miste om den bättre undervisning man åsyftar att
bereda dem.»
(Dahlstedt). »Enligt skolrådens, uppgift omfattas skolan med fullt
förtroende i 16 skoldistrikt. I de öfriga klagas mer eller mindre öfver
likgiltighet för densamma å föräldrarnes sida. I några församlingar säges
det, att folket ännu anser skolan som en »börda och snarare för en
straffanstalt än en uppfostringsanstalt». Orsaken härtill är dels oförmåga hos
folket ätt inse behofvet af vidare undervisning än den, som kan lemnas
i småskolan, dels också mindre skicklighet hos skollärarne, hvilka icke
förmå att skaffa skolan något anseende. Förtroendet ökas emellertid år
efter annat, i samma mån skolan kommer att skötas af skicklige och
nitiske lärare och föräldrarne sålunda finna, att barnen i skolan lära
någonting, och framför allt sedan folkskolan hunnit att uppfostra ett slägte,
som genom densamma kommit i åtnjutande af en bättre undervisning,
skall förtroendet vinna stadga.»
(Nennes). »De uppgifter jag erhållit, och den erfarenhet jag samlat,
gifva vid handen, att folkskolan omfattas med ett -stigande förtroende å
folkets sida. Väl tror jag, att ännu en eller annan församling finnes, der
man, om man finge råda sig sjelf, skulle kasta skolan öfver bord för det
besvär och de omkostnader den medför. Men folket börjar inse, att
skolan är nödvändig, ja, jag har ofta från folkets läppar fått höra, att den
är en välgerning. Det är nu gemenligen endast en eller annan
framstående odalman som, sjelf utan skolundervisning i ungdomen, efter att på
egen hand hafva lyckats förvärfva sig de insigter, som erfordras för att
sköta kommunala angelägenheter, talar föraktligt om skolan, den han
anser för onödig. »Jag har blifvit hvad jag är utan skola», är en tanke,
som understundom temligen tydligt framskymtar bakom de mer eller
mindre forsigtigt lagda orden. Så är det ock naturligt, att de-, som sjelfva
inga barn hafva, skola försöka inlägga sitt votum mot omkostnader och
utgifter, af hvilka de icke sjelfva se sig kunna hafva någon direkt nytta.»
Lunds stift. (Qviding). »Ibland alla folkklasser tyckes ett stort
förtroende till folkskolan vara rådande. Bedan den ifver, hvarmed nya skolor
alltjemnt upprättas, utvisar folkets gynnsamma sinnesstämning i detta
hänseende, och hurusom föräldrar anse skolan vara i stånd att bättre
undervisa barnen än de sjelfva. Att få en skola på nära afstånd för att på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
