Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkskoleinspektionen och dess förhållande till folket, skolan och kyrkan. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, för åren 1864—1866, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vill det stundom synas som skuHe en och annan, der man kunde vänta
annat, vara mindre vänligt stämd mot folkskolan i dess nuvarande skick.
För den ene anses den vara för mycket verldslig, för den andre för mycket
andlig. Det förra är i synnerhet fallet bland allmogen; det sednare bland
dem som hemta sina åsigter från de håll, der det ligger vår folkskola
till last, ätt hon hvilar på kyrklig grund och att »religionsundervisningen»
skall vara hennes »vigtigaste kunskapsämne.»
Hernösands stift. (Wagenius). »Skolrådens intyg i detta hänseende
äro hvarandra temligen lika och uttrycka hufvudsakligen, att ingen
fiendskap råder emot skola och undervisning, men deremot icke så ringa
liknöjdhet och försumlighet. Härmed synes ock det’verkliga förhållandet
vara träffadt. Olikheter förekomma visserligen, så att tröghet och
försumlighet äro något större på det ena stället än det {indra, men detta har
ofta sin grund endast i vissa yttre och mera tillfälliga omständigheter.
Hvad folket i sin helhet beträffar, så hänger det ännu icke så litet fast
vid den gamla fördomen, att det vetande, hvarmed fäderne kunnat taga
sig fram, äfven skall vara tillräckligt för barn och efterkommande. Denna
fördom börjar visserligen mer och mer rubbas, i samma mån som man af
flera påtagliga och likasom tvingande omständigheter lär sig inse pyttan
och nödvändigheten af åtminstone vissa kunskaper och färdigheter,
hvar-före ock vigten af deras inhemtande i allmänhet erkännes; men härifrån
och till ett kraftigare sträfvande för uppnående af detta mål är ännu ett
stort steg, som mångenstädes återstår att taga. Vackra undantag gifvas
väl, hvilka ådagalägga ett varmt nit för det uppväxande slägtets daning
till upplysta och goda medborgare; men få äro de i förhållande till det
stora hela.»
(Widén).’ »Den i och för sig stora och lofvande folkskoleinrättningen
kan således icke ännu på långt när sägas vara omfattad af folket med det
intresse, som erforderligt vore för hennes fulla lif.»
{Englund). »Sympatierna för skolan hafva hos folket ända till de
sednare åren varit i allmänhet helt ringa. Dels kunde man icke från
början inse gagnet af denna för folkets religiösa och intellektuela
utveckling vigtiga institution, dels var man missnöjd öfver de ekonomiska
uppoffringar, som densamma påkallade. Men förhållandet har nu i någcn mån
förändrat sig, ehuru ännu mycket återstår att önska. Man har lärt sig
bättre inse folkskolans gagn, och barnens framsteg i ämnen, som ej
för-äldrarne inhemtat, hafva börjat väcka intresse för skolundervisningen, äfven
då den sträckt sig utom de till kristendomen hörande läroämnena, inom
hvilka man från början ville inskränka all lärareverksamhet i folkskolan.
Denna afvoghet mot de verldsliga undervisningsämnena finnes väl ännu i
åtskilliga församlingar, men dessa utgöra dock icke flertalet, och de bättre
och sundare åsigterna hafva hvarje år blifvit mera erkända.»
S
Wisby stift. {Gustafson). »Men i allmänhet kan med skäl sägas,
att ett rent och varmt intresse för barnens bildning i skolan betydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
