Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkskoleinspektionen och dess förhållande till folket, skolan och kyrkan. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, för åren 1864—1866, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon skolrådsledamot under läseterminen besökt skolan. Äfven då
inspektion varit på förhand tillkännagifven,.har det händt, att samtlige
skolrådsledamot er ne uteblifvit.
De här anförda exempel, hvilka äro ganska få emot hvad som
kunnat i detta ämne andragas, äro dock egnade att belysa och förklara många
af de försummelser, med afseende på tillsynen och vården om
folkskoleväsendet, som föras presterskapet till last. De många pastorala bestyren
i de folkrika och vidsträckta socknarne, göra det, äfven för de om
skolväsendet mest nitiske prester stundom omöjligt, att så ofta de det önskade,
besöka skolorna och tillhandagå lärarne med de råd och anvisningar, som
gemenligen för dem kunde vara mycket behöfliga. Efter anställd
beräkning har jag funnit, att i ett pastorat åtgå årligen 64 dagar för
skolråds-ordföranden, om han skall tillstädeskomma vid inskrifning och examina i
samtliga skolorna. Om på ett sådant ställe icke biträde kan undfås af
skolrådsledamöterna, så måste något vid tillsynen och vården om skolorna
försummas.»
Göteborgs stift. (Psilander). »Förnämsta grunden dertill att
skolorna på så många ställen ännu icke kunna sägas uppfylla sitt ändamål,
i det att de alltför litet eller alltför ojemnt besökas, anser jag vara, att
skolråden på de flesta ställen icke på långt när fullgöra hvad kongl.
skol-stadgan om deras verksamhet föreskrifver. Väl beror härvid mycket på
lärarens duglighet och förtroende i församlingen; men exempel saknas
dock icke inom inspektionsområdet på skolor, som äro ringa eller
åtminstone alltför ojemnt besökta, oaktadt lärarne ådagalägga både
skicklighet och nit. Det är på bristande uppsigt och påminnelser från dem
det vederbort, som sådant vanligen beror, om än någon del kan skrifvas
på den vanligen uppgifna fattigdomen och andra orsaker. Första året
af inspektionsperioden påträffade jag församlingar, der medlemmarne i
skolrådet, när de efterskickades, icke ens hade hört omtalas, att de redan
länge varit till denna befattning valde, än mindre hade ringaste aning
om sina åligganden. Något sådant kan nu mera icke förekomma, men
svårigheten att få dugliga och nitiska medlemmar i skolråden gör, att,
dessa ofta icke uträtta hvad de borde.
En för skolan nitälskande ordförande gör här visserligen det mesta.
Dock har jag äfven sett exempel på distrikt, der en sådan uppriktig
nitälskan för skolan af ordföranden föga uträttat. Orsaken är likväl då
vanligen den, att någon bitterhet mellan ordföranden och folket af andra
skäl uppkommit. Der ett godt förhållande råder mellan pastor och
församlingen, kan man vara viss att, om den förre uppriktigt vill verka för
skolan, så förmår han snart folket att dit sända sina barn. Ar han i
sjelfva verket derför liknöjd — och detta inser befolkningen ganska snart
— så kunna de öfriga medlemmarne föga uträtta. Jag har sett exempel,
som visat på huru förvånande kort tid en förändrad åsigt härutinnan hos
församlingens pastor kunnat verka en annan anda och håg för skolan bland
befolkningen.
Hvad åter skolrådets medlemmar vidkommer, så ligger stor vigt uppå,
att dertill inga ändra personer väljas än de, som ega anseende inom
församlingen och uppriktigt nitälska för den goda saken. Svårigheten att
träffa tillräckligt många, som göra det sednare, är ofta orsaken, hvarföre
skolråden föga uträtta. Vanligen anses detta uppdrag för ett besvär som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
