Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Fysiologien i vår tid. Af Frithiof Holmgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
produkter hopat sig i densamma och så länge den öfverhufvud
behåller sin tillbörliga sammansättning i alla delar. Vi kunna behandla
den som en maskin, försätta den i arbete eller hvila efter behag, göra
den trött, hvila ut den igen o. s. v. Detta allt gäller nu i grunden
om kroppens alla öfnga organer, och vi se vid denna flyktiga blick
på muskeln och dess lif i det hela taget en miniaturbild af
organismen i dess helhet med alla dess komplicerade forrättningar och de
nödvändiga vilkoren derför.
Kännedomen om de enskilda organernas natur och lif är det
första. vilkoret för att förstå organismen — det är fysiologiens alfabet.
I grunden reducerar sig hela lifsprocessen med dess mångfaldiga
och vexlande yttringar till en kemisk förbränningsprocess och på en
efter bestämda lagar reglerad, ständig tillförsel af brännmaterial och
syre samt ett ständigt bortskaffande af förbränningsprodukterna beror
vårt lif och vår helsa.
Bebofvet af föda är för oss alla gemensamt och kännedomen om
detta enkla faktum är lika gammal som menniskoslägtet. Det fanns ingen
generation, som icke kände hunger och törst. Omätligt vigtig är den
role, som dessa mägtigä naturdrifter spelat i verlden. Om vi kunde
mäta det inflytande, de utöfvat på djurverldens utbredning och
arters-nas utveckling samt ej mindre på de menskliga samhällenas och hela
mensklighetens öden, så skulle vi finna den oerhörda vidden af deras
betydelse.
Behofvet af föda är ett af de stora svänghjul, som drifva hela
den komplicerade mekanism’en i industriens stora verkstad, — en af
de axlar, kring hvilka hela mensklighetens äflan vrider sig — en af
de rötter, från hvilka civilisationens blommor spirat.
1 sjelfva verket är vår existens bunden vid vissa kemiska ämnen
i en blandning efter samma typ, som i mjölken — eller, med andra
ord, af ågghvita, fett, stärkelse, socker, vatten och vissa salter. Detta
är redan af gammalt bekant; — men hvad betyder då detta behof af
födoämnen från fysiologiens synpunkt? Intet föregående system har
förmått att förklara det. För den nyare fysiologien åter är
förklaringen helt enkel: — födoämnena göra oss samma tjenst, som kolet i
lokomotivets ugn.
Appetiten har med denna betraktelse intet att skaffa; — den är
blott ett naturens konstgrepp, som påminner oss, att när tiden är inne,
lägga nytt bränsle på lifvets härd.
Af. de intagna födoämnena tjena en del, såsom Liebig sökt visa,
företrädesvis till uppbyggandet af kroppens organer och ersättning af
de substansförluster, som de under lifsprocessen lidit; en annan del
användes derimot mer direkt för den pågående förbränningen.
Resultatet blifver dock till sist detsamma och noggranna undersökningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
