Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Ett blad ur de svenska naturvetenskapernas historia. I. Af A. E. Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT BLAD UR DE SVENSKA NATURVETENSKAPERNAS HISTORIA. 29
någon skilnad mellan bergarter (mineralblandningen) och stenarter, och med de
verkliga stenarterna sammanföras ännu stenvandlingar samt stenlika gyttringar
ur djur- och växtriket, perlor, tyre m. m.
Det blef Cronstedt förbehållet att bortrensa dessa ämnen ur mineralogien
och dymedelst uppdraga en riktig gräns mellan stenrikets och djurrikets al-
ster, äfvensom att lägga grunden till geognosien genom att göra en behörig skil-
nad mellan sten- och bergarter. Det arbete, i hvilket dessa »nya påfund»
för första gången genomfördes, utgafs, utan utsättande af författarens namn, i
Stockholm 1658, under titeln: Försök till Mineralogien eller Mineralrikets upp-
ställning". För att gifva ett begrepp om den omgestaltning inom vetenskapen,
som Cronstedt icke utan häftigt motstånd genomförde, vill jag anföra följande
utdrag ur det polemiskt hållna företalet till hans arbete.
.... »Sand är ju i sig sjelf icke annat än småsten, och derföre, så snart man
gifver sand ett särskildt rum, bör man lemna ett annat åt klapper, åter ett annat ät
jordstenar och sist ett för berg. Sådant är ju ett multiplicatio entium preter necessitatem.
Hällarter kunna för samma orsak skull icke heller upptagas i systemer. Det
vore lika som man i Botaniken ville göra skilnad på mistel och dylika växter efter
de genera och species af träd och örter, murar och gallerverk, hvarpå de fäst sig.
Förvandlingar eller mineralia larvata bestå utaf ämnen, som hvart på sitt ställe,
och det utan afseende på figuren, böra betraktas, hvarföre de icke andra gången kunna
uppnämnas. Dessas samlande blir zoologens och botanistens göromål.
Med skiffer utmärkes figur men icke art och egenskap .... Stengyckel (Lusus
nature) hafva icke särskildt rum, utan fås igen öfverallt i denna uppställning, ty
Bergkristaller hafva förefallit mig icke mindre konstiga än marlekor, och Glaskopfen
plägar ofta hafva härligare figur än dess slägtinge ÖOrnsten.
Stenar utaf djur och fiskar äro dels sammansatta af Phlogiston, Salter och en
ringa del jord, dels af detsamma som Djurens ben, och kunna derföre icke med mera
skäl upptagas i ett mineralsystem än stenar som omgifva kärnor i Frukter. Sot, vin-
sten, gäst och dylikt äro ännu för nära slägt med Växtriket .... Tyre och Hatt-stoff
äro såvida skilda, att den förre filtas ihop i Djurens inelfvor per motum peristalticum,
och det senare med flit af menniskohänder. Mån tro då, detta Tyre samt djurens
stenar icke kunna räknas bland Rrelicta Animalia? .... Imellertid smickrar jag mig
med det hopp, att de som vilja följa den här gifna anledningen, icke skola så lätt
förtaga sig på stenrikets ämnen, som det skett mig och andra i följe af de förr ut-
gifna systemer, samt att jag derigenom skaffar mig någon försvarare mot dem, som
äro så smittade af Figuromanie och smak för utanverk, att de förarga sig öfver den
dristigheten, att marmor utgifves för kalksten och porphyren sättes bland hälle-arter».
Företalet är betecknande för den reform, Cronstedt genomförde i minc-
ralogien, och betecknande för vetenskapens ståndpunkt före Cronstedts tid är
att förändringen, så nödig och sjelfklar den nu synes vara, till en början upp-
väckte strid och motstånd. Härtill bidrog i sin mån, att Cronstedt öfver hufvud
mindre fäste sig vid mineralens yttre utscende, än vid deras kemiska egenska-
per, till hvilkas utrönande han med stor skicklighet och framgång använde blås-
röret”. Talrika voro de nya upptäckter, med hvilka han på detta sätt riktade
! Sedan omtryckt i en ny upplaga och öfversatt till danska, engelska och tyska (2:ne
upplagor).
? Enligt Thorbern Bergman hade detta förnt af guldsmeder använda instrument blifvit
först för vetenskapliga ändamål begagnadt af Anton Swab. Enligt Engeström (bergsråd, född
1738, + 1813) deremot tillkommer förtjensten häraf Cronstedt. — (Description and use of
a mineralogical Pocket Laboratory by Gustav v. Engeström 8. 179. Tryckt som tillägg till
den engelska öfversättningen af Cronstedts Mineralogi, London, 1772). Blåsrörskonsten blef seder-
mera vidare utbildad genom Engeström, Gahn och Berzelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
