Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ett blad ur de svenska naturvetenskapernas historia. II. Af A. E. Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. ANDRA HÄFTET.
Efter den sexåriga lärotidens slut stannade Scheele ytterligare trenne
år i Göteborg, hvarpå han 1765 mottog anställning på ett apotek i Malmö.
Derifrån flyttade han trenne år derpå, 1768, till Stockholm. Enligt uppgift
af Wilcke skall Scheele redan vid den tiden hafva gjort flera betydande ke-
miska upptäckter, utan att dock lyckas vinna något omedelbart erkännande för
de rön och försök, han med anledning häraf inlemnade till Vetenskaps-Akade-
mien. Härtill kom, att den anställning han erhållit i hufvudstaden å apoteket
p»Korpen» ej behagade honom, emedan han der icke hade någon befattning med
de egentliga laboratoriegöromålen. Jockad af Bergmans" berömda namn, flyttade
han derför 1770 till Upsala, för att öfvertaga laboratoriet på ett af de derva-
rande betydliga apoteken. .
Under sin vistelse i Stockholm hade Scheele till Vetenskaps-Akademien
inlemnat några kemiska afhandlingar, hvilka dock efter inhemtadt utlåtande
af Bergman icke blefvo antagna till tryckning, och det påstås till och med,
att den lärde Upsala-professorn icke ansett det mödan värdt att genomläsa apo-
tekarlärlingens uppsatser. Till en början lär derföre en viss kallsinnighet varit
rådande mellan desse tvenne män, af hvilka den ene var och den andre snart
skulle varda erkänd som ett af århundradets största vetenskapliga snillen. En
tillfällighet förde dem dock snart tillsamman, och den kyliga stämningen gaf nu
vika för en ömsesidig vänskap och beundran, hvarom bådas skrifter och talrika
i Upsala bibliotek förvarade bref från Schecle till Bergman bära vitne. Detta
goda förhällande blef af stort och fruktbringande inflytande på bådas veten-
skapliga verksamhet. Den skarpsinnige experimentatorn, upptäckaren Scheele,
behöfde, för att göra sig gällande, stöd af Bergmans anseende och alltomfattande
lärdom, och Bergmans ordnande snille kom genom Scheeles upptäckter i berö-
ring med nya, af andra vetenskapsidkare förut oberörda forskningsområden.
Från Upsala offentliggjorde Scheele (1770—1775) flera af sina vigtigaste
undersökningar, t. ex. om flusspatsyran, om brunstenen, om arsenikens syra,
om luftens sammansättning o. s. v. och han förvärfvade sig härigenom nästan
med ens ett stort anseende bland såväl Sveriges som utlanudets vetenskapsmän.
Han blef ock snart på ett 1774 afgifvet förslag af Bergius invald till ledamot
af Vetenskaps-Akademien, i hvars krets apoteckareleven egde rätt att uppträda
jembördig med rikets förste män. Från den tiden blef den unge kemisten af
detta vetenskapliga samfund omhuldad på ett sätt, som alltid skall utgöra ett
af dess vackraste minnen, och som knappast under likartade förhållanden kom-
! Någre skriftställare (t. ex. Beskow) angifva, att Scheele varit elev af Bergman.
Detta är dock icke enligt med rätta förhållandet. Scheeles första sjelfständiga kemiska ar-
beten (oxalsyra, vinsyra) utfördes redan i Malmö, således före 1768, Bergmans första kemi-
ska arbete (De confectione aluminis) 1767. Vid dessa vetenskapsmäns första sammanträffande
i Upsala var Scheele relan en fullt utbildad kemist och helt säkert redan då som experimen-
tator vida öfrerlägsen sin förmente läromästare, hvilkens stora namn som kemiker grundade sig
på arbeten, utförda efter Scheeles ankomst till Upsala. Före den tiden hade Bergman huf-
vudsakligast sysselsatt siv med fysiska och kosmografiska arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
