Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje och fjerde häftena - Den högre lärarinnebildningen i Sverige. Af Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 — FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. TREDJE OCH FJERDE HÄFT,
alla skola till slut ena sig om följande enkla grundsatser: gif hvarje mensklig indi-
vid tillfälle att fritt upparbeta sin förmåga i hvilken förnuftig riktning som helst
och tillåt hvar och en att arbeta i den kallelse, för hvilken han gjort sig dug-
lig och der det finnes arbetsfält för honom! Det är visserligen bade möjligt
och troligt, att en alltför hastig tillämpning af en så liberal grundsats skulle
till en början medföra en eller annan olägenhet. Vi föreställa oss, att t. ex.
en eller annan ung qvinna skulle lockas att försöka sina krafter på företag, hvilkas
utförande hon icke befunnes vuxen; men det är ej och har ej varit tal om att
förhasta sig, utan om att erkänna och förnuftigt tillämpa en rättvis och billig
princip, och med iakttagande deraf skulle helt visst utvecklingen reglera sig
sjelf och det hela leda till en god utgång. s
Men huru olika meningarna än må vara om graden af qvinnornas anlag
och arbetsförmåga, så nekar dock numera ingen att de äro pvarelser med för-
nuft och fri viljav, och då lär det väl ock blifva svärt att alldeles förmena
dem tillfälle till uppfostran, t. o. m. om detta ord tages i sin högre betydelse.
Ehuru statsmakterna i Sverige aldrig velat erkänna sig hafva förbindelser att be-
kosta flickors undervisning på samma sätt som gussars, hafva de likväl vid
mänga tillfällen i ord och handling lagt i dagen stort deltagaude för saken.
Det var 1858, som frågan om den qvinliga bildningens ordnande första
gängen gjordes till föremal för riksdagens uppmärksamhet. Dä beslöts en
skrifvelse, i hvilken Rikets ständer anhöllo, att Kongl. Maj:t täcktes lata upp-
göra och till rikets näst sammanträdande ständer öfverlemna förslag till under-
visniogens ordnande för den qvinliga ungdomen, med hufvudsakligt afseende
fistadt på bildande af lärarinnor.» Vi beklaga, att vi här ej ens i största
korthet kunna redogöra för ärendets senare skiften; derom böra vi dock er-
inra, att 1859 års riksdag beviljade anslag till inrättande af ett seminarium
för bildande af lärarinnor, ehuru Kongl. Maj:t icke ansett sig kunna ufläta den
af ständerna begärda propositionen, »emedan statsverkets tillgångar redan vore
tagna i anspråk af många och vigtiga föremål.» Dåvarande ecklesiastikministern,
grefve Henning Hamilton, hade ock inför Kongl. Maj:t uttalat många betänk-
ligheter mot flickors uppfustrun utom hemmet och förklarat, att »frågan om
lämpligheten af offentliga läroanstalter för den qvinliga ungdomen mäste såsom
regel nekande besvaras.»
Den i fråga varande lärarinnebildnivgsanstalten kom emellertid till stånd
redan 1861 och har sedan dess oafbrutet fortgätt, ehuru 1864 väsentliga för-
ändringar skedde i dess organisation.
Det är med denna inrättning — hvilken, tyvärr, ända sedan 1564 varit
utsatt för ganska stort misstrocude och utgjort föremål för täta och hiftiga
anfall — som vi ämmna sysselsätta oss i äterstoden af denna uppsats. Att nu upp-
taga denna fråga till behandling synes oss lämpligt särskildt derför, att nyligen
och ungefär samtidigt hälften (två) af direktionens ledamöter afgått och ersatts
med nya krafter, och derför att, innan detta personombyte skedde, direktionen
till Kongl. Maj:t öfverlemnade ett »Förslag till förnyadt reglemente för Högre
lärarinneseminarium och den dermed förenade normalskolan för flickor.» Till
ledning för våra betraktelser hafva vi haft ofvannämda förslag jemte en den
15 September 1876 daterade underd. skrifvclse, som bl. a. innehåller motiver
till förslaget, samt följande, fyra tryckta skrifter: Om Kongl. seminarium
för bildande af lärarinnor och den dermed" förenade normalskolan för flickor.
Inbjudningsskrift af Ernst G. F. Olbers (Stockholm 1871); Um Kongl. semina-
riuwm för bildunde af lärarinnor. Förslag till ändring i läroverkets organisa-
tion, dess styrelse vördsamt understälda af Julius Hwmble, lektor vid Kongl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
