Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje och fjerde häftena - Den högre lärarinnebildningen i Sverige. Af Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HÖGRE LÄRARINNEBILDNINGEN I SVERIGE. 209
bestridt undervisningen på lägre stadier i skolor och i s. k. bättre hem; skulle
då ej en elev, som genomgått två afdelningar vid det högre lärarinneseminariet,
hafva kunskaper nog att öfvertaga en motsvarande undervisning? Nej, icke en-
ligt direktionens åsigt. Lärarekollegiets mening, som dock är resultatet af en
mängd personers fleråriga erfarenhet, den betyder intet emot direktionen, af
hvars ledamöter säkerligen ingen befattat sig med undervisningen i något lära-
rinne-seminarium.
Under de första tre åren (1861—1864) var seminariets närmaste ledning
anförtrodd åt en föreståndarinna, och det hade naturligtvis då liksom nu en direk-
tion såsom sin högsta myndighet. »I sammanhang med den år 1864 skedda,
förändringen tillsattes en studii-direktor, som med biträde af en förestånda-
rinna skulle hafva Pnoärmaste tillsynen öfver undervisningens gång och ordnin-
gens upprätthållande inom seminariet; inom normalskolan uppdrogs detta värf
åt samma föreståndarinna jemte en af seminariets öfverlärare.» Herr Humble
uppräknar åtskilliga olägenheter såsom följder af denna anordning och menar
att »en för läroverken nyttig organisationsförändringd inträdde genom brefvet
d. 19 Sept. 1870, hvilket gaf direktionen rätt att tillsätta en rektor, som
skulle bestrida så väl en förut vid läroverken befintlig kamreraretjenst som de
med studii-direktors och föreståndarinnans befattningar förenade åligganden.
Nämda tjenster indrogos, men såsom rektors-biträden förordnades tvenne före-
ståndarinnor, en för seminariet och en för normalskolan.
Denna anordning såsom sådan hade icke behöft leda till några för semi-
nariet obehagliga och skadliga följder. Tvärtom synes det fullkomligt i sin
ordning — åtminstone under nuvarande förhållanden — att inom ett läroverk,
der undervisningen till största delen bestrides af manliga lärare, högsta lednin-
gen är anförtrodd åt en man; men derför hade man icke behöft ställa så till,
att läroverket skulle få skada i stället för gagn af’den »nyttiga organisations-
förändringen», och ej heller så, att t. ex. lärarinnorna, som voro öfverhopade af
ansträngande göromål, fingo lida brist på det nödvändigaste, under det ganska
mycket gjordes för att se rektorn till godo, ehuru han bevisligen hade vida
lättare åligganden än andra rektorer. Man beredde honom 1870 — med hvad
rätt lemna vi derhän — på läroverkets bekostnad en mycket god boställsvå-
ning i sjelfva lärobygnaden’, ehuru denna redan i början visade sig vara för
liten för sitt egentliga ändamål, och tillerkände honom dessutom 2,000 kronor
utöfver lägsta lektorslönen -— således ganska betydligt mer än hans ungefär
jemnäåriga kamrater, hvilka samtliga befunno sig i någondera af de två första
lönegraderna, d. v. 8 i allt hade 2,000 eller högst 2,500 kronor, ehuru de
saknade vissa ej ovigtiga förmåner, som stå deras vid elementarläroverken an-
stälde kamrater till buds. Lärarne kunde emellertid då ännu trösta sig med
att de i ekonomiskt afseende voro åtminstone likstälde med flertalet af hufvud-
stadens öfriga lärare”. Ännu betänkligare var det sätt, på hvilket seminariets
! Se bygnadsplanerna i den förut nämda inbjndningsskriften.
? Egendomligt nog har äfven den nuvarande ecklesiastikministern, som veterligen ej gjort
några svårigheter, när det gält att förbättra rektors löneförmåner, visat sig ganska litet
tillmötesgående, när det gält de öfriga lärarnes ekonomiska välfärd. I sitt förslag till
stat upptager direktionen 3,600 kronor såsom hyreshjelp åt sex lektorer å 600 kr., och i
motiverna omtalag, att direktionen »redan förut dristat fästa» K. Maj:ts uppmärksamhet på
den synnerliga vigten af att seminariets lärare äfven i fråga om hyreshjelp blefve likstälda med
lärarne vid hufvuadstadens allmänna elementarläroverk, hvilka genom Stockholms stadsfullmäktiges
beslut utöfver sin lön åtnjuta hyresersättning, beräknad för lektorer till ett belopp af 600 och för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
