Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Politisk ekonomi. Af Vilhelm Bergstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. FEMTE HÄFTET.
skyldige, nämligen att den hvilar på kommunistisk grund, en konseqvens som
tydligt nog blifvit klargjord af en bland den progressiva beskattningens var-
maste anhängare, Maurus, hvilken, utgående från den förutsättningen, att skat-
ten bör vara en ersättning för de tjenster, statens medlemmar mottaga af re-
geringen, kommer till det resultat, att de fattiga arbetande klasserna helt och
hållet böra fritagas från skatt, hvaremot de rika icke-arbetande klasserna böra
beskattas särdeles starkt. Utom det att detta åskådningssätt i sin grund är
kommunistiskt, så vinnes härigenom icke någon fast utgångspunkt för bedö-
mande af skattskyldigheten, enär den sönderdelning af de skattskyldige, som
här göres, i arbetande fattige och icke arbetande rike, icke lär i verkligheten
hålla streck af det enkla skälet, att vi äfvenledes hafva icke-arbetande fattige
samt arbetande rike. och huru skall med hänsyn till dessa skattskyldigheten be-
dömas? För öfrigt lär väl näppeligen den, som vill grunda skattskyldigheten
på den »Pnyttar, som statsmedlemmarne hafva af staten, med fog kunna yrka
på skattefrihet för någon, ty trots de försäkringar, som i Nationalökonomisk
Tidsskrift (VII: 316) förekomma om att de arbetare, hvilka icke genom
sitt arbete kunna förskaffa sig mer än hvad för deras utkomst är oundgäng-
ligen nödvändigt, må »vere fritagne for at bidrage til en Regering, der
Intet yder demp, våga vi bestrida, att någon finnes, som icke har att glädja
sig åt stora och ovärderliga förmåner från statens sida, bland hvilka främst
står det rättsskydd, som staten gifver arbetaren, och som tillåter honom att
utan ingrepp af andra njuta frukterna af sitt arbete. Gäller det om den pro-
gressiva beskattningen, att den hvilar på kommunistisk grund, så lärer med än
större fog om »PÅrveskatten» kunna sägas, att den alltför mycket stöter på
socialism. Den inbringar — heter det — statskassan jemförelsevis betydliga
belopp utan att dock vara tryckande, ty »Arvingen modtager ved Arven en
Fordel, der ofte — iszer naar han ikke staar i noget nart Slkegtskabsforhold
til Arveladeren — kommer ham ganske uventeto, hvarför han, »uden i fjerneste
Maade at föle sig trykket deraf kan afse Staten en Del». Men hvarför en-
dast »en Delb? På lika goda skäl kan han ju afstå det hela uden i fjerneste
Maade att föle sig trykket?» Att ett dylikt åskådningssätt är nära befryndadt
med den renaste socialism, ligger i öppen dag. |
Tidskriften innehåller för öfrigt ypperliga uppsatser i en mängd ämnen,
angående mynt- och bankväsendet såväl i Danmark som i andra länder, ehuru
kanske minst om vårt land, tull- och öfriga skatteförhållanden, literaturöfver-
sigter öfver den danska och utländska bokmarknadens alster i hit hörande gre-
var, sorgfälliga redogörelser öfver aktiebolagsförhällandena i Danmark — en upp-
märksamhet som med allt skäl borde mana till efterföljd äfven i vårt land,
der i detta afseende allt går, utan att någon bryr sig om, hur det går — små
meddelanden i politiskt-ekonomiska ämnen m. m. Ett utan tvifvel ofrivilligt
misstag rörande Sverige taga vi oss till sist friheten rätta, då nämligen i en
af uppsatserna Om det internationale Voldgiftssystem og Bestrabelserne for
dets Gjennemförelsev (af Aleksis Petersen) bland de folkrepresentationer, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
