Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde och åttonde häftet - Framtidsmän i den nya verlden. I. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAMTIDSMÄN I DEN NYA VERLDEN, 367
— Genomträngd af en dylik lifsåsigt, kunde Channing ej undgå att finna orto-
doxiens stuga allt för trång. Från hennes instängda qvalm längtade han ut
till ett rymligare, friare arbetsfält. »En kyrka med en oföränderlig, en
gång för alla faststäld trosbekännelse synes mig vara förståndets graf», skref
han år 1801. »Att yrka på en sådan bekännelse, är att uppbygga fängelse-
murar omkring själen.» Gerna emottog han derför, tjugutreårig, en honom er-
bjuden anställning vid en unitarisk kyrka i Boston, det s. k. »kristna sam-
fundet vid Förbundsgatan». Från 1803 till sin död, som inträffade 1842,
tjenstgjorde Channing oafbrutet — med undantag för en kort vistelse i Europa
— som denna församlings prest. Det var uti denna i yttre måtto helt an-
språkslösa lefnadsställning han utöfvade den storartade verksamhet i mennisko-
kärlekens, samhiällsförbättringarnas och det religiösa framåtskridandets tjenst,
som åt honom förvärfvat en plats i främsta ledet bland vårt slägtes välgörare
och århundradets ädlaste söner ’.
Vid Channings ankomst till Boston hade hans trosfränder vunnit tem-
ligen stadigt fotfäste i denna stad och dess närmaste omgifningar. Unitarier-
nas kyrkosamfund kunde ej längre betraktas som cen »ecclesia pressa et mili-
tans». Deras inflytande inom församlingslifvet hade oafbrutet ökats under de
senast förflutna sexton åren och befästades ytterligare då, år 1804, Henry
Ware, en ansedd teolog af den nya skolan, kallades till professor vid Harvard
College. "Denna utnämning innebar en afgjord framgång för unitarismen, enär
hädanefter den akademiska ungdom, som valt den presterliga banan, måste
emottaga sin undervisning af en lärare ur »de liberales» läger. För gammal-
calvinismens män blef sakernas läge allt mera oroande; ej underligt då, att de
sökte genom en kraftansträngning afvända den hotande faran. En ny tidskrift
sattes i gång i Boston med uppgift att föra treenighetslärans runor i ett oför-
sonligt envig med hennes motståndare. Desse läto sig dock ingalunda öfver-
rumplas. Till kamp emot The Panoplist — så benämdes ortodoxernas språk-
rör — uppträdde efter hvarandra tre unitariska tidskrifter. Först kom The
Anthology (1804—1811), beslutsam i sak, men städse hofsam i tonen, grundlagd
af en klubb med samma namn. samlingsplatsen för Bostons frisinnade prester,
vetenskapsidkare och skriftställare. I dess spår framstormade med utmanande
! Lefnadsteckningar öfver Channing, i samband med utförligare eller knapphändigare
redogörelser för grundtankarne i hans författarskap, föreligga i de af hans brorson utgifna
Memoirs of Channing samt i flera skrifter af franska och tyska förf., t. ex. Channing, sa vie
et ses oeuvres af Ch. de Rémusat; Channing et le mouvement unitaire aux Etats-unis af
Ernest Renan (i dennes Ktudes d’histoire religieuse, Paris 1862); Channing och hans lära af
Edonuard Laboulaye (i svensk öfversättning införd i boken »Den religiösa friheten», Stockholm
1870); Channing sa vie et sa doctrine d’apréis ses ccrits et sa correspondance par René La-
vollée. »Ouvrage couronné par V’Académie des scieuces morales et politiques». Paris 1876;
artikeln »Channing» af I. C. Bluntschli i Deutsches Staats-Wörterbuch (1837), o. 8. v. — Nya
bidrag till kännedomen om den berömde religionslärarens personlighet och lefnadsförhållanden
hafva senast lemnats i artikelserien Rerminiscences of Dr. Channing by Elizabeth P. Peabody,
införd uti The Unitarian Review för innevarande år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
