Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde och åttonde häftet - Om utsigterna och hindren för en högre folkbildning. Af P. A. Siljeström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. SJUNDE OCH ÅTTONDE HÄFT.
högt uppskatta folkskoleundervisningens civilisatoriska. inflytande på den stora
menigheten. Hvilket icke hindrar, att ju detta inflytande ändock kan vara
omätligt, vid jemförelse med äldre tider; liksom vi ock äro förvissade derom,
att, i följd af de efter hand skedda framstegen på folkundervisningens område,
det anmärkta förhållandet i afseende på beväringsynglingarne skall år från år
komma att befinnas fördelaktigare.
Innan vi gå vidare, bör anmärkas, att de i fråga varande läsprofven an-
ställas af officerare vid respektive regementen och korpser, således af personer,
på hvilkas omdöme i det fallet man bör kunna förlita sig; och ehuru natur-
ligtvis i enstaka fall någon olikhet i uppfattning kan göra sig gällande i fråga
om den pröfvades hänförande till den ena eller andra af de två rubrikerna
»god färdighet» och »någorlunda öfvadep, så torde man likväl med temlig san-
nolikhet kunna antaga, att i det stora hela plus och minus dervidlag taga ut
hvarandra, så att de anförda siffrorna temligen noga angifva det sanna för-
hållandet.
Frågar man sig nu, huru det kan vara möjligt, att en så stor proportion
af den uppväxta svenska ungdomen ännu i dag kan vara väsentligen okunnig i
innanläsning — d. v. s., enligt hvad förut yttrats, en sådan innanläsning, som
möjliggör fortsatt sjelfbildning genom läsning — så ligger närmast till hands
att söka orsaken till detta förhållande uti en tilläfventyrs försummad skolgång.
I sjelfva verket, om vi rådfråga inspektörernes embetsberättelser för åren 1864
—1867, såsom närmast hit hänförliga, finna vi, att bland 587,844 barn i skol-
åldern endast 379,964 varit i skolorna inskrifna. Visserligen kan man, af
flere skäl, icke fästa någon fullkomligt bestämd betydelse vid dessa siffror,
helst någon lagligt faststäld »skolålderp icke finnes; dock synes vara klart, att
man icke lärer kunna antaga att mer än omkring ”/, af de såsom skolpligtige
ansedda barnen verkligen hafva varit i skolan inskrifna. Hvad åter sjelfva skol-
gången beträffar, lärer man, enligt samma källa, svårligen kunna antaga, att
mer än mellan ’/, och "/, af de inskrifna lärjungarne varit i medeltal närva-
rande i skolan. Om man nu än på förmånligaste sätt gör en beräkning på
grund af dessa uppgifter, skall man, i medeltal för hvarje barn, näppeligen få
mer än 1 år eller något deröfver verklig skolgång; och om man då tager i
betraktande, att denna verkliga skolgång, i följd af läseterminernas korthet och
skolgångens ojemnhet, varit fördelad på 4, 5, kanske 6 år, så bör det icke
väcka förvåning, om några synnerliga resultat ej skulle kunnat åstadkommas.
En främliog vill gerna tillskrifva lagen om kompulsorisk skolgång en större
betydelse, än den i sjelfva verket förtjenar. Denna lag har i vårt land varit
tillämpad med stor mildhet, och det utan tvifvel, när allt noga öfverväges,
d. v. s. när man ser på verkningarna på tid och längd, till folkundervisnin-
gens bästa.
Under de omständigheter, som här nämts, och äfven om man antager,
att den i skolan förvärfvade större eller mindre läskunnigheten bibehållits eller,
åtminstone i enstaka fall, till och med ökats intill konfirmationsåldern och ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
