Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde och åttonde häftet - Nyare svensk landskapsbeskrifning. Af C. Eichhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYARE SVENSK LAÄNDSKAPSBESKRIFNING. 401
detta arbete anmärkt, att det är väl mycket nedtyngdt af moderna statistiska
uppgifter, hvilkas värde, som bekant, är mycket förgängligt, och att det äfven
i afseende å de topografiska naturförhållandena, beskrifningen af berg, vatten-
drag, gränser m. m., för mycket inlåter sig i enskildheter, hvaremot de kartor,
som borde bäst förklara allt detta, äro öfver höfvan klena. Dessutom företer
det icke den mångsidighet i ämnen, hvilken en verkligt omfattande rikstopo-
grafi tillkommer, liksom det ej heller lifvas af afbildningar, något som i hög
grad bidrager att göra ett dylikt arbete spridt och erkändt. — Ett försök att
samla en vitter topografi öfver Sverige, sådant det uppfattats af våra egna
resande och naturskildrare, var det af M. Schäck utgifna arbetet Vårt land
(1867—-68), hvars tanke var ganska lycklig, äfven om urvalet och sammanställ-
ningen ej voro höjda öfver alla anmärkningar. Än populärare hällen, men
temligen okritisk är den i form af resa affattade skildringen Genom Sveriges
bygder (1872), af hr H. Hofberg. Vi förbigå en eller annan till lärobokens
område hörande företeelse.
Af naturliga skäl äro emellertid riksbeskrifningarna temligen få i jemfö-
relse med de verk, hvilka befatta sig med enskilda delar af landet. Särdeles
inom denna gren af literaturen har tillflödet varit ganska ymnigt, om än ojemnt
både i afseende’å fördelning och värde. Först märka vi den literatur, som i
egentlig mening gör anspråk på att kallas topografisk, den som vill uttömmande
beskrifva en landsända eller en ort, en stad eller ett ställe i allmänhet- Gå
vi nu i riktning från norr till söder vid vår öfverblick, träffa vi först C. A.
Pettersons Lappland (1865, 66, ny godtköpsuppl. 1870, 71), ett i afscende å
sina utsigter epokgörande arbete genom den omsorg och konstnärliga smak som
nedlagts å de färgtryckta planscherna, men äfven genom sitt haltfulla innehåll
ett aktningsbjudande verk. Norrland och dess framtid var ett försök af aflidne
landssekreteraren A. J. Thomée att i periodisk form behandla så väl topografi
som andra landskapet rörande frågor, men, så vidt vi veta, slog det ej särde-
les an. Några Anteckningar om Jemtlands län af P. Rissler (1866) känna
vi blott till namnet; de äro dock ej särdeles betydande, att döma af omfånget.
För öfrigt hafva vi ej heller vidare kännedom om en Beskrifning öfver Ytter Lennäs
socken i &S. Ångermanland, som hr H. Malmberg utgaf 1875. En Beskrifning
öfver provinsen Dalarne, utgifven 1863—67, blef ej afslutad och synes ej trängt
särdeles långt utom landskapet. Den var tilltagen i stor skala; men utföran-
det torde ej motsvarat förväntningarna. VWVestmanland har blifvit mindre lyck-
ligt lottadt: vi känna blott Anteckningar om Vestmanlands härader i fordna (’)
tider af O. R. Bellander (1869) och Om Noraskog af J. Johansson (1; 1875).
Upland har än mindre uppmärksammats af topograferne; blott ett par socken-
beskrifningar af J. F. Ekblom (1872) äro här att anteckna. Så mycket
fylligare har Södermanland på sista tiden blifvit tillgodosedt. Det eger en
mönstergill och i alla afseenden rikhaltig sockenbeskrifning i den af hr N. A.
Lundgren författade boken om Vestra Vingåkers socken (1873). Nyköpings
minnen hafva utförligt och med ledning af grundliga arkivforskningar skildrats
Framtiden, 1877. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
