Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde och tionde häftet - Om de klassiska studierna i Sverige under de tvenne senaste årtiondena. Af J. E. Centervall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. NIONDE OCH TIONDE HÄFT.
Broman, äfven författare af en i stilistiskt hänseende glänsande Handbok t
romerska literaturens historia (Stockholm 1855). E. Löfstedt här utom min-
dre uppsatser utgifvit en redan i tvenne upplagor utgången grekisk grammatik,
det första sjelfständiga och på den allmänna spräkvetenskapens utbyte bygda
arbete i den vägen, som utgifvits af svensk man, samt en ordförteckning till
en del af Homeros. Lägga vi nu härtill V. Knös arbete om det homeriska
digammat och A. M. Alexanderssons om grekisk verslära (1877), som af sak-
kunnig granskare nyligen erhållit stora loford, skall väl förteckningen på uni-
versitetslärarnes arbeten, utom disputationer och dylikt, i det närmaste vara full-
ständig. Måhända torde äfven P. G. Lyths Lärobok i Romerska antiqviteter,
(Upsala 1877), ett i det hela godt arbete, få räknas hit, då förf., ehuru ej
akademisk lärare, meddelat undervisning vid akademien.
Man kan ej af lärarne vid statens elementarläroverk vänta någon större
vetenskaplighet och lust att arbeta inom det literära området, då man besin-
nar att många af dem fått i följd af fattigdom påskynda sina akademiska exa-
mina, och sedan de, efter många års väntan, erhällit en ordinarie plats, i all-
mänhet åtnjuta en lön, som visserligen är för stor att svälta ihjel på, men
också, efter våra prisförhållanden, för liten att derför äta sig mitt. De fleste
måste derför tillgripa ett uttröttande, enskildt lektionsgifvande eller också blif-
va journalister eller till och med kasta sig in i sysselsättningar, som nästan
äro omöjliga att förena med något slags vetenskaplighet, såsom bank- och
handelsaffärer. Lägger man härtill det förslöande umgänget och de själsmör-
dande toddysamqvämen i de småstäder, der de flesta af dem måste vistas, kan
man, äfven om man tager skollärarnes stora avtal med i räkningen, ej annat
än förvåna sig öfvef hvad de i alla fall uträttat både på andra och på filo-
logiens område. Uppslår man t. ex. Dahls förteckning öfver de 927 lärare
(utom öfningslärarne), som höstterminen 1874 tjenstgjorde vid de svenska ele-
mentarläroverken och pedagogierna, skall man finna att deras utgifoa arbeten,
tidskrifts- och tidningsartiklar äfven som läroverksredogörelser, undantagna
utgjorde ej mindre än omkring 1370, deribland ungefär 140 af klassiskt filo-
logiskt innehåll (utom gradualdisputationer). Att de filologiska skrifterna ej
äro flera, finner sin förklaringsgrund deri att utgifvaudet af sådana i de flesta
fall är ekonomiskt lönlöst. Bland mera framstående filologiska arbeten af sven-
ska skolmän under värt tidskede skola vi blott nämna följande. M. Dalsjö
(lektor i Kristianstad) har lemnat förträfflica, med Letterstedtska priset rätt-
vist belönta öfversättningar af en del skrifter af Platon, deribland äfven böe-
kerna »om Staten», Alfr. Selalm (rektor i Örnsköldsvik) har på ett förtjenst-
fullt sätt återgifvit Euripides och R. Törnebladh har erhållit Svenska akade-
micns pris för en öfversättning från Seneca. Äfven bör en tolkning af Aristo-
fanes’ »Foglarne» af Hj. Säve, i Helsingsborgs läroverksprogram för 1869, ej
lemnas onämd. Bland dem, som sysselsatt sig med språkläran i en eller an-
van form, framstå G. Rabe, LDL. A. Aulin (båda numera aflidne), LD. E. Rusén
(lektor i Linköping, författare till flera särdeles utmärkta arbeten i grekisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
