Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde och tionde häftet - I arbetarefrågan. Af C. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. NIONDE OCH TIONDE HÄFT.
Det är naturligt, att denna misstämning tidigast och starkast skulle göra
sig gällande inom de stora industriidkande kulturländerna, och ur denna miss-
stämning hafva uppvuxit några af de s. k. sociala frågor, hvilka i dessa län-
der hotande framträngt i förgrunden och gifvit deras statsmän anledningar till
de allvarligaste bekymmer. Vi få likväl icke föreställa oss, att dessa samhälls-
frågor äro något helt och hållet nytt, något för nutidens kulturstater sär-
skildt utmärkande, eller att deras framträdande innebär att i samhällsför-
hållandena en försämring skulle hafva inträdt. Tvärtom sådana frågor äro
lika gamla som samhällena sjelfva. De hafva lika litet saknats uti forn-
tidens eller medeltidens som uti den nyare tidens samhällevp. En sådan var
det, som framkallade striden mellan Roms patricier och plebejer; en sådan
eller rättare flera samverkande sådana var det, som föranledde utbrottet af
den franska revolutionen, andra exempel att förtiga. Liksom på det rent
ekonomiska området våra behof äro helt andra än våra fäders, och således äf-
ven tarfva andra medel för att tillfredsställas, måste många samhiällsförhållan-
den, hvilka föreföllo våra fäder tillfredsställande eller åtminstone drägliga, för
oss med våra mera utvecklade behof och till följe deraf större anspråk på lif-
vet förefalla tryckande eller rent af outhärdliga. Såsom följder af tidens för-
ändrade riktning kunna vi äfven beteckna dels det allmännare deltagande, hvar-
med dylika frågor pläga omfattas äfven af de samhillsmedlemmar, hvilka icke
närmast eller omedelbart af dem beröras, och dels att striden nu föres på
öfvertygelsens, icke på våldets väg, eller att man åtminstone icke griper till
svärdet förr än det visat sig att ordet varit oförmöget att något uträtta.
Bland dessa samhällsfrågor intages onekligen ett af de främsta rummen
af den s. k. arbetarefrågan, hvilken har till föremål »det materiela, sociala
och rättsliga tillstånd, hvari de många slag af lönarbetare befinna sig, hvilka
lefva af sina händers arbete och hvilka utgöra den ojemförligt talrikaste delen
af folket ’.»
Det är både intressant och lärorikt att jemföra det sätt, hvarpå denna
fråga behandlats inom de stora industriländerna. Såsom naturligt var, gjorde
den sig tidigast gällande uti England med dess talrika industriidkande befolk-
ning. Ingenstädes i vår verldsdel, säges i de arbeten, hvilka vi satt i spet-
sen för denna uppsats, hafva näringsfrihetens grundsatser vunnit mera obestridt
herravälde än der. Den enskildes sjelfmyndighet i sina ekonomiska förhål-
landen, hans oantastlighet i sitt hus och hem äro begrepp, som der hafva
sammanvuxit med folkmedvetandet och öfvergått till ordspråk. Hos intet folk
är fruktan för statens inblandning i de enskildes förhållanden så stor som hos
det britiska folket. Och likväl har intet land en så omfattande, en så djupt
icke blott i näringslifvet, utan till och med i familjelifvet ingripande lagstiftniog
i fråga om arbetsaftalet som England. Arbetsgifvaren är af lagen förpligtad att
hvilken stund som helst gifva statens tillsyningsmän tillträde till sina arbets-
! Schönberg: Arbetarefrågan p. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
