Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte och tolfte häftet - Nykatalansk Vitterhet. Af V. E. Lidforss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 — FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. ELFTE OCH TOLFTE HÄFT.
Florals, i det den har bidrag af snart sagdt alla, som skrifva på någon af de
tre dialekterna, och dessutom innehåller det förflutna årets krönika för den
katalanska rörelsens utveckling". En 1868 grundlagd veckoskrift Lo Gay
Saber, med utmärkt innehåll af hufvudsakligen allvarligare slag, upphörde efter
ett par år, men har nu åter börjat utkomma. Vigtigare än. alla dessa företag
är dock samlingen af Las Cansons de la Terra, landets folkvisor, dem Briz,
dels ensam, dels i förening med andra, utgifvit med ord, musik, varianter och
jemförelser af uppteckningar i andra romanska land på ett så förtjenstfullt sätt,
att det förvärfvade honom utmärkelsen af en belöning vid Wiener-utställningen.
Af denna samling hafva i denna stund fem delar utkommit.
Hvad Briz gjort för folksången, har hans svåger advokaten FRANCESCH
MasPons Y LABROS gjort för folksagan och sgignerna. Redan förut fördel-
aktigt känd genom åtskilliga, mest kulturhistoriska bidrag till Lo Gay ’Saber,
bland andra ett om S. Jordi-gillet, samt till Lo Calendari, började han 1871
utgifva Lo Rondallayre, en samling katalanska folksagor, af hvilken tre häften
utkommit och ett fjerde vintas. Dessutom har han utgifvit Barnens Lekar
och Signer från Vallés; ett andra häfte af den förra och ett häfte Helyon-
sägner förberedas. Enhvar, som jemfört t. ex. Hylten-Cavallii och Stephens”
samling med de tyvärr allt för få sagor, dem Djurklou gifvit oss, vet huru
olika sådant arbete kan göras och huru svårt det är att vid uppteckningen af
sagor” vara tillräckligt lätt, varsam och sjelfförsakande, så att man inskränker
den egna personligheten till att vara blott en form, som med största möjliga
trohet upptar och återger innehållet fullt troget i dess minsta detaljer. I
detta hänseende torde Asbjörnsen och Moe samt Djurklou vinna en om ock än
så ringa mån af företräde till och med framför bröderna Grimm och Pitrd;
dernäst skulle vi villigt inrymma en plats åt Maspons. Förhållandet med sa-
gornas vandringar har redan hunnit blifva så allmänt kändt, att det icke lär
förvåna någon att bland de katalanska folksagorna återfinna en mängd gamla
bekanta, såsom Blåskägg, Hin Ondes tre hår, Fogel blå, m. fl., med ringa olik-
het i det stora hela. Der en sådan förefinoes, ligger den mindre i händel-
sernas gång iän i grundstämningen, som i de nordiska sagorna stundom är kärf
och mörk, medan i de sydländska en klarare sol, en varmare himmel och en
rikare natur förläna en blidhet, som väl till en början kan förefalla en nordbo
misstänkt, men som ej länge dröjer att öfvertyga honom om sin egen inne-
boende sanning. Eget för honom är ock att emellanåt träffa på folkets läppar
minnen från den klassiska forntiden, som ju helt och hållet saknas hos oss”:
! För svenske läsare torde det ej sakna ett visst intresse, att i 1876 års Calendari
förekommer under titeln Un pam de nas en öfversättning af baron DJurKLovs uppteckning
i Nu af sagan om Käringen och Fisken, och i följande årgång en intressant jemförande studie
af Maspons öfver samma saga.
? Det torde knappt vara nödigt erinra, att för sägnerna, såsom ytterst hvilande på en
mera eller mindre historisk grund, förhållandet gestaltar sig något olika.
? Med undantag af sagan om Flickan som såg på sin käresta vid ljus, hvilken är den-
samma som Apuleji Amor och Psyche; men detta är, oss veterligt, också det enda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
