Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte och tolfte häftet - Egyptologi. Af Karl Piehl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven innehåller en af Chabas författad behandling af den ena papyrusen, en så
kallad »räkenskapspapyrus.» En papyrus i Turin for förste Gang udgivet og
oversat visar med hvilken omsorg Lieblein studerat museer, som det emellertid
då i mer än ett afseende var tacksamt att besöka. Genom det här utgifna
fragmentet har han i Kristiania kompletterat ett af konservatorerna i Leiden
och Turin i deras stora verk Les papyrus de Turin offentliggjordt
ofullständigt papyrusstycke[1]. Bidrag til ægyptisk kronologi, en liten uppsats i hvilken
han med stöd af uppgifter i papyrus Anastasi N:o 1 — samma text, hvars
senare hälft utgör källan för Chabas mycket omtalade Voyage d’ ùn Égyptien —
visar, att »Ramses II regerat i tiden efter exodus» o. s. v. — I och genom
det anförda hafva vi blott lemnat några spridda antydningar om den norske
egyptologens literära verksamhet — om dennas betydenhet talar hans
medforskares aktningsfulla erkännande — och vi uttala till sist den förhoppning,
som, då han ännu är i sin mannaålders fulla kraft, har all rimlighet för sig,
att ännu månget alster af samma penna måtte gå att förena sig med de
föregående, för att såsom en krans af eterneller bilda ramen kring hans bild.
Den norske egyptologens uppfattning af sina kolleger, sådan den uttalats
i det lilla arbete, som närmast gifvit anledning till denna uppsats,
öfverensstämmer i det hela taget med det intryck, studiet af deras arbeten (med
undantag af Rossi finnes det ingen bland egyptologerna, som ej — om än genom
ett aldrig så litet verk — är oss känd) gjort på oss. Kanske har har dock
åt en Chabas skänkt väl stor uppmärksamhet på bekostnad af en Goodwin,
hvilkens upptäckter inom det rent filologiska området i allmänhet bära
prägeln af en sällsynt skarp blick, man kunde frestas säga af snillrikhet, och
hvilken på de senare åren sällan framträdt med något större eller mindre
verk utan att helsas med ljudligt bifall från alla håll och kanter af den
egyptologiska verlden. Såsom kännare af »hieratiken» torde näppeligen någon, ej
ens Chabas, kunna mäta sig med Goodwin, och känner man å ena sidan, att
den senare — till huru stor del, är ovisst — deltagit i utarbetandet af den
förres kanske mest rosade, åtminstone mest bekanta verk Voyage d’un Égyptien
en Syrie, en Phenicie, en Palestine au XIV:e siècle avant notre ère, och har å
andra sidan sett de misstag, till hvilka Chabas ej sällan gjort sig skyldig vid
behandling af texter, hvilka Goodwin, oberoende af honom, på ett i många
fall så öfverlägset sätt tolkat, så kan man lätt ledas till tvifvel på möjligheten
af att den franske egyptologen utan den engelskes bistånd kunnat gå i land
med sin »resa». I stark motsats mot Chabas’ lifliga begär att docera och
producera — hans franska är, det må erkännas, sällsynt vacker — står
Goodwins ganska måttliga produktivitet, hans från lärdt pedanteri fria stil och rakt
på saken gående undersökning, som vanligen slutar med att eröfra den så
småningom inneslutna fästningen och hr Chabas med, i händelse han är upptagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
