Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Karl XII som konstvän. Af C. Eichhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målats af Ehrenstbahl, yon Krafft (många exemplar), Axel
Sparre m. fl. i olja samt i miniatur af UtTerhielm, en Wedekind (i
Ystad 1715) och andra. Särskildt märka vi, såsom en bestämd
vederläggning af anteckningens innehåll, att Feif skrifter från Bender i
febr. 1712 (br. 7): »Gen: [Sparre] har giordt Hans M:t» och Chans
portraits tämmeligen stora, som äre makalösa, bägge lijkna
öfvermåt-tan, som är det förnämsta, ännu är H. M:ts portrait aldrig blifvit så
lijkt giordt, vår herre bevare originalet, det är rät makalöst.» Att
vilja neka, det åtminstone denna bild är målad omedelbart efter sitt
original, vore absurdt.
Men konungen ej blott tillät flere målare att åt efterveriden
bevara hans på en gång sköna och manliga drag; han var äfven i andra
hänseenden kännare och befordrare af deras konst Så t. ex. berättar
Feif (br. 17), att när Stanislai porträtt anlände till kungen i Turkiet,
uppstodo mellan herrame i hans omgifning olika tankar om bildens
likhet, hvilka konungen synes afgjort genom sitt omdöme. »Hans M:ts
mening är, at de eij äre vahne at see Konungen i den klädebonad1),
och håller det för mycket lijkt, allenast tycker Hans M:t at ansigtet
är något för långt» Äfven i ett så obetydligt fall får man bevis på
Karls ovanliga förmåga att fatta föremålen i deras rätta ljus och
särskildt att analysera ett konstverks hufvudegenskaper.
Jemnväl i andra hänseenden visade sig Karl som vän af den
tecknande konsten. Så utsände han på egen bekostnad en vetenskaplig
expedition från Bender i jan. 1710, bestående af major Cornelius Loos,
kapten Conrad Sparre, kapten Gyllenskepp och legationspredikanten
Michael Eneman med hufvudsakligt syfte att afteckna
fomminnes-märken i österlandet. Denna utrustning, hvars tvenne förnämste män
voro utmärkta tecknare, gjorde stora och innehållsrika samlingar under
färden öfver Konstantinopel, genom Egypten och Palestina samt
återvände till sin utgångsort i juni 1711. Bland den rika
artistiskt-arkeologiska skörden, mest insamlad af den flitige Loos, funnos
äfven »alle Asiatiske tracter eller klädebonader», enligt Feifs uppgift.
Han nämner ock att ritningarne i febr. 1712 voro under utarbetning
och skulle öfversändas till Tessin att stickas i koppar, så fort de
blefve färdiga. Tyvärr gick en del af dem förlorad vid kalabaliken
året derpå; men återstoden öfterlemnades 1840 från Riksarkivet till
Kongl. Museum, såsom af ganska stort konstnärligt värde. För öfrigt
synes ett oblidt öde hvilat öfver resultaten af denna märkvärdiga färd:
Enemans beskrifning af resan, omsorgsfullt utarbetad hufvudsakligen
l) Förmodligen var Stanislaua iklädd den karolinska krigardrägten,
såsom han ännu finns föreställd på ett af Krafft måladt porträtt &
Grips-holm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
