Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Första bladet af den nyare norska poesiens historia. Af L. Dietrichson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
störde dem; möjligtvis har just deras värma gjort dem så dyrbara för
honom, såsom uttryck af hans innersta själslif, att han, då »de haarde
Udtiyk om Personer» stundom kommo till, funnit sig bäst tillfreds
med att bevara dem för sig sjelf. •
Man vet bland sådana dikter att nämna en öfver Köpenhamns
bombardement, en öfver Napoleons tåg till Ryssland, en öfver Karl Sands
afrättning och slutligen en öfver »de Forsøg, et lidet Coteri her i
Landet senere gjorde paa at modarbejde vort Fædrenesprogs
Emancipation fra det danske Bogsprog.» En djup melankoli, hvaraf han
standom led, satte ofta sin prägel på de dikter, han skref under
intrycket af missnöje eller bittra sorger. Sålunda aftryckte
»Morgenbladet» kort efter skaldens död några sånger af honom under namn
af »Svanesange», hvilka bära vittnesbörd om en stämning af mörk
tungsinthet, som efter en af hans närmaste vänners utsago var vida
skiljd från hans vanliga själstillstånd.
Medan den första perioden af den unga norska litteraturen
frembragte de män och de skaldeverk, vi nu hafva skildrat, förbereddes
inom nationen de rörelser, som skulle gifva den nästa perioden en
alldeles förändrad karakter, i det rörelsen då bröt in i litteraturen
och öfvergick till en vild strid, ett plötsligt och häftigt afbrott mot
den djupa stillhet och frid, som hittills hade herrskat på norska
parnassen.
Skilj smessan från Danmark medförde helt naturligt ett förändradt
förhållande till denna Norges gamla syskonstat; den gamla kärleken
till Danmark uppenbarade sig ännu hos somliga med en nästan
rörande styrka. Johan Nordal Brun, som vid ett tillfälle hade sjungit
om den tid, då vi skulle »bryde Lænker, Baand og Tvangs visade
genom sin innerliga hängifvenhet för Danmark och dess konung, hvilkens
byst ständigt prydde hans bostad, att det icke var något ok under
Danmark och dess regent, han menat med sina »Lænker». Samma
varma känsla för Danmark spåras hos flere af skalderna, likasom
folket alltid visat, att det med hjertats band är fastadt vid det gamla
»Tvillingriget». Å andra sidan funnos äfven de, som begagnade
tillfallet till skarpa utfall mot Danmark, exempelvis Nicolai Weigeland i
i sin skrift om »Danmarks politiska Forbrydelser mod Norge»; det är
emellertid betecknande för stämningen, att han sjelf fann sig
föranlåten att utbyta ordet »Forbrydelse» mot »Forhold.»
Känslorna mot Sverige voro mera blandade. Folket var visserligen
ej så villigt som den danska regeringen att se sin naturliga fiende i
riket på andra sidan Kölen; men Carl Johans mindre välberäknade försök
att genom tvångsåtgärder inskränka den genom lag nationen tillerkända
friheten och den svenska aristokratiens beredvillighet att göra hans sak till
sin egen, var, liksom svenskames den tiden ofta mindre klara uppfattning
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
