Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Första bladet af den nyare norska poesiens historia. Af L. Dietrichson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Og trods den megen Nutidskløgt, man trykker,
Trods al den Frihed, her man proklamerer,
Er dog den Aand, der egentlig regjerer,
En Pudersky fra Fædrenes Parykker.
Og paa vort unge Nationaltheater
Vi høre Musen sukke under Kramper
»Skal Kunsten være, eller ikke være?»
Orchestret sover og Parterret tramper;
Paa Scenen staar en Haupt- und Staats-Affaire
Med norske »Greier», danske Tinsoldater.
Den utan jemförelse mest framstående kämpen för det andliga
lifvet i hufvudstaden, och den institution, som ändock kastar
idealitetens friska skimmer öfver dessa förhållanden, så ännu helt och hållet
i sin linda, var det norska universitetet, som bildade en kraftig
mot-vigt mot andra kretsars inskränkthet. Vid det tillfälle då universitetet
upprättades, var det en vigtig fråga, i hvilken stad det skulle få sitt
säte, och enkannerligen om det skulle förläggas till hufvudstaden eller
icke. Till all lycka beslöt man sig för Kristiania, och detta beslut bar
oberäkneliga frukter, af hvilka icke få träda oss till mötes i sjelfva
utvecklingen af litteraturen. De bägge universitetsfaktorerna, de
akademiska lärarne och den studerande ungdomen, hafva ständigt utöfvat
ett betydande inflytande på lifvet i Norges hufvudstad, i så mycket
större grad, ju mindre hufvudstaden varit. Att universitetets lärare
vid denna tidpunkt gingo i spetsen för hufvudstadens utveckling, såväl
utan undantag då det gällde det intellektuella, som äfven tidtals i
frågor rörande det politiska lifvet, var under Norges i öfrigt
outvecklade förhållanden en naturlig sak, och namn så framstående som
Sverdrup, Treschow, Hansten, Hersleb, Stenersen voro en säker borgen
för det välgörande i deras verksamhet Men egendomligare och
uteslutande grundadt på samma små förhållanden, var studenternas
öfver-vägande inflytande i de politiska rörelser, som så småningom mer
och mer hänvisade till nödvändigheten att icke längre hvila på de
Ejdsvoldska lagrame, utan arbeta på befastandet af de vunna sociala
och politiska fördelarne. Det förefanns, som bekant, tillräckligt stoff
till inre missnöje och oro under Carl Johans första regeringstid;
Bodö-affären ådagalade, huru litet den svenske utrikesministern kunde eller
ville upprätthålla Norges värdighet och intresse gent imot utlandet;
Carl Johans uppträdande med svensk härsmagt och flotta under
stortinget 1821, då adelsvärdigheten afskaffades, visade, huru litet
betryggad Norges grundlag i sjelfva verket var, och den i och för sig
mindre vigtiga frågan om högtidligheterna med anledning af Ejdsvolds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
