Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska folkskolans organisation och hittills vunna resultater. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. (Sthm 1867)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»att utaf hjertat utgår lifvet» — detta synes man alltför mycket hafva
glömt.
Läsningen af bibliska historien börjar vanligen dermed, att barnen
läsa högt innantill i läroboken, som genomgås stundom med, men oftast
ulan åtföljande analys af innehållet. Dessa öfhingar kunna och böra
der-före rätteligen betraktas blott och bart såsom innanläsningsöfningar. Först
längre fram, och sedan ofta en betydlig del af katekesen utantill blifvit
genomgången, börjar den egentliga undervisningen uti biblisk historia.
De bibliska berättelserna inhemtas då merendels genom öfverläsning i
hemmet, hvarvid föreskriften, »att intet lärostycke får föresättas barnet
till öfverläsning på egen hand, som icke förut blifvit med detsamma
genomgånget och förklaradt», icke alltid behörigen iakttages. Följden deraf
blifver, att barnet utan eftertanke och begrepp om det lästa, ord för ord
inlär sitt förelagda pensum, och lika tanklöst läser upp detsamma, då det
infinner sig i skolan. Tyvärr händer det ofta, att läraren sjelf är alltför
mycket bunden vid lärobokens bokstafiiga innehåll. Isynnerhet har detta
varit fallet, der Åkerbloms med särskilda frågor försedda lärobok vid
undervisningen begagnats. Man får då stundom, och det har icke hört till
de sällsynta undantagen, höra läraren fråga och barnet svara ord för ord
efter läroboken, och detta så, att läraren, utan boken i hand, haft svårt
att framställa sina frågor. Uti många skolor eger dock ett annat och
bättre förhållande rum, och man iaktthger der i allmänhet den nyssnämnda
föreskriften om lärostyckenas genomgående och förklarande, innan de
lemnas barnen till öfverläsning på egen hand. I detta sednare fall har
otvifvelaktigt en förändring till det bättre på de sista åren försiggått,
ehuiu det sätt, hvarpå föreskriften i fråga tillämpas, icke alltid är så
tillfredsställande. Vanligen genomgås den bibliska berättelsen, som för
tillfället skall inläras, på det sätt, att läraren antingen sjelf uppläser
densamma för barnen och sedermera i korthet förklarar dess innehåll, eller
ock låter barnen sjelfva läsa berättelsen innantill samt sedermera upplöser
den i frågor och svar. Det fel, som såväl i ena som andra fallet vanligen
begås, är, att förklaringen är alltför knapphändig och sker på ett sådant
sätt, att barnets sjelfverksamhet dervid alltför litet tages i anspråk.
Orsaken dertill är stundom att söka uti bristande förmåga eller erfarenhet
hos läraren; men oftast deruti, att ingen särskild tid är å läseordningen
anslagen till genomgående och förklarande af följande dagens hemlexor,
utan användas dertill gemenligen de få minuter, som af timman återstå,
sedan hemlexorna för dagen blifvit förhörda. Uti en och annan skola
låter man barnen så tidigt som möjligt öfvergå till läsningen af nya
testamentets berättelser. Det vanliga är dock att denna läsning först
inträder, sedan det gamla testamentet fullständigt blifvit genomgånget,
hvarigenom händt, att barnet utgått ur skolan, utan att ega någon vidare
kännedom om den del af den heliga skrift, som för detsamma måste vara
af största vigt och betydelse. Uti några få skolor har man undvikit
olägenheterna häraf, genom att låta barnen samtidigt inhemta gamla
testamentet efter läroboken och nya testamentet genom en sorgfälligare läsning
af evangelierna, hvarigenom man dessutom velat göra dem förtrogna med
den heliga skrift sjelf och låta dess väsentliga innehåll blifva för dem
rätt klart och lefvande.
Bibellåsning förekommer visserligen i hvarje folkskola, under
morgonbönstunderna, men* der den icke helt och hållet betraktas såsom en
öt-ning för innanläsning, sker den dock oftast på ett sådant sätt, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
