Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska folkskolans organisation och hittills vunna resultater. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. (Sthm 1867)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu bristerna äro af särdeles framstående och svår beskaffenhet
Hafva några goda resultater vunnits, så är obestridligt att vi derför
till en väsentlig del hafva inspektionen att tacka; och det är endast
af densammas fortsatta verksamhet vi kunna hoppas vidare framsteg.
I närvarande .ögonblick torde vi allramest stå tillbaka med afseende
på det inre af skollifvet — sjelfva undervisningen; dock finner man,
huru allt mer och mer gammal slentrian får vika för bättre och mera
lefvande lärometoder; och i den mån mera utbildade lärarekandidater
komma att utgå från seminarierna, skall folkskolornas undervisning
utan tvifvel mer och mer förbättras. Förbättringarne må gå långsamt;
dock skola de utan allt tvifvel komma att gå betydligt iortare än
hittills — något som man visserligen också bör hafva all rätt att vänta.
Skall man emellertid på allvar kunna vänta detta, är likväl
angeläget att, huru långsamt än framåtskridandet må vara, likväl aldrig
släppes ur sigte den väg som säkrast kan leda till målet, och hvilken
till det mesta öfverensstämmer med den af statsmakterna redan
anvisade. Då emellertid röster än från ett, än från ett annat håll
verkligen höjts för afvikelser från denna väg, torde det icke vara
olämpligt att här i en sammanfattning påpeka några de väsentligaste punkter,
som man i detta afseende synes böra hålla fast vid. Vi skola uppräkna
dem utan någon slags ordning i afseende på den större eller mindre
vigt vi vilja tillmäta desamma; vi anse dem i sjelfva verket samtlige
såsom synnerligen vigtiga.
l:o. Folkskolan bör indelas i klasser under särskilde lärare för
de mindre försigkomna och de mera försigkomna barnen d. v. s. man
måste hålla på det s. k. småskolesystemet, äfven om småskolorna till
en början skulle missbrukas för annat än det med dem egentligen
af-sedda ändamålet Principen om folkskolans klassificering får ej derför
uppgifvas. Dessutom är mycket vunnet redan derigenom att man under
detta system får en hel mängd af organiserade skolor. Hafva de egna
hus, så mycket bättre. Deras antal blir säkert på långliga tider icke
större än som motsvarar behofvet af det man kallar »egentliga»
folkskolor; och hvem vet om ej i tidernas längd de småskolor man nu
upprättar kunna komma att förvandlas till sådana »egentliga» skolor,
med ännu andra såsom en afdelning under sig? Detta låter visserligen
för det närvarande kanske alltför utopiskt; men underligare saker har
man sett
2:o. Både för att hafva ett fullt giltigt yttre motiv för denna
anordning af folkskoleväsendet — den enda som kan gifva några stora
resultater — och på det ej uppmärksamheten må dragas åt sidan,
utan hållas stadigt rigtad åt skolan och skolans förbättring, må man
låta fara denna chimére som så vackert, kallas »hemmets samverkan med
skolan». Vi vilja visserligen också—på sätt här nedapför skall visas —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
