Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska folkskolans organisation och hittills vunna resultater. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. (Sthm 1867)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nare likväl åtminstone hafva en del årgångar af »Läsning för folket»,
(en något derutöfver). Enskild frikostighet, såsom af aflidne
Friherre Funk i Östergötland m. fl. hafva verkat mycket i denna riktning.
På 1850-talet föranleddes genom enskilda bemödanden en ny väckelse
i detta afseende, och ej obetydligt gjordes för spridningen till alla
delar af riket af god och ändamålsenlig läsning. Ett i Stockholm
bildadt sällskap föranstaltade om utgifvandet af en förteckning öfver
för ändamålet lämpliga böcker, och flere bokförläggare började att
intressera sig för spridningen af sina förlager på denna väg. Man
såg sålunda under några år en ganska allmän och stark verksamhet
för åstadkommandet af sockenbiblioteker. Sedermera tycktes intresset
för saken minskas, men fick åter för någon tid lif genom den
påminnelse, som justitiekansleren lät, vi minnas ej hvilket år, utgå rörande
förhållandet med tidskriften »Läsning för folket», hvaraf flere årgångar
blifvit af riksdagen skänkte till forsamlingarne, men detta oaktadt
under långliga tider ej kommit dem till godo. På sednare tider har
ett eller annat landsting tagit saken omhänder; och inspektörerna
tyckas lifligt intressera sig för detta vigtiga supplement till folkskolan
Ehuru sålunda mycket återstår att göra på detta falt, må vi likväl
hoppas att det ej skall dröja länge förr än hvarje socken i riket har
ett eller flere bibliotek. Hvad allmogens läslust angår, så variera
uppgifterna; det är först genom läsning som hågen för läsning skapas.
Exempelvis anföres af inspektorn Psilander (Göteborgs stift) att »bland
de 30 bibliotek, der utlåning pågått, 9 varit mycket flitigt, 15 ganska
flitigt samt 6 föga anlitade. Rörande Fors (Foss?) pastorat
(äfven-ledes i Göteborgs stift) anför inspektorn Leidesdorff, att från de »der
befintliga sockenbiblioteken, hvilka tillsammans bestå af 1,259 volymer,
under de senaste tre åren inalles utlemnats 9,291 lån, eller i medeltal
3,097 lån hvarje år». På många ställen synes allmogen ännu ej hafva
lärt sig förstå betydelsen och vigten af sockenbiblioteket; men det är
att förmoda att i detta fall exemplet kommer att smitta.
Såsom supplementåra bildningsanstalter bredvid den egentliga
folkskolan får man anse söndagsskolor och repetitionsskolor för barn,
som redan utgått ur de vanliga skolorna. Dessa
undervisningstillfällen synas ännu icke vara omfattade med det intresse som de
förtjena; flere orsaker kunna dertill medverka. Vore folkskolans
undervisning så ordnad som här ofvanföre blifvit antydt, och nian i följd
deraf kunde hafva större anspråk på skolläraren, hvad de verldsliga
läroämnena beträffar, borde det ingalunda vara omöjligt, helst om en
och annan nitisk och kunnig församlingsbo derför intresserade sig, att
göra hvaije sockenskola — om än i liten skala och med olika
anordningar — till en medelpunkt för just en sådan slags högre
undervisning som de s. k. folkhögskolorna åsyfta att meddela. Att på allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
