Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utskrifhingen efter gärdtal, som 1642 gaf 5,000 man, lemnade under
Karl XL*8 krig allenast 1 till 2,000 man.
I samma mån utskrifningarne sålunda blefvo mindre gifvande,
måste de naturligtvis ske oftare och blifva mera tryckande.
Krono-och skattebönderna utarmades genom de ständigt återkommande
dyrbara rustningarne. Och knektar kunde allenast anskaffas genom lega,
hvilken uppdrefs till en oerhörd höjd.
Slutligen blef tjensten vid infanteriet så förhatlig, att knekt blott
med största möda kunde anskaffas. I samma mån öfvergingo allt flera
jordbrukare till rusthållet, som befanns vida mindre tryckande.
Rust-hållsiytteriet i de gamla svenska provinserna, som 1617 allenast
uppgick till 3,000 man, räknade vid slutet af trettioåriga kriget 10,000
man. Vid slutet af Karl X:s krig var det inhemska fotfolket, oaktadt
täta tvångsutskrifningar, 33 prooent svagare än vid deras början, då
derimot det frivilligt uppsatta rusthållsrytteriet var 50 procent starkare.
Samma företeelse yppade sig under Karl XI:s krig. Fotfolket blef allt
svårare att rekrytera, under det hos befolkningen visade sig allt större
benägenhet att rusta, hvilket dock ej var någon ringa börda.
VI.
Såsom en af Karl XLs förnämsta förtjenster kan anses den
jem-nare fördelning af skattebördan, som genom reduktionen åvägabragtes.
Man beräknar att i Sverige och Finland — der tillsammans 65,000
hemman vid trettioåriga krigets tider lära funnits — 30,000 kronohemman och
skatteräntor blifvit till statsverket återlemnade, samt i hela riket 40,000.
Man torde kunna antaga, att härigenom ungefärligen samma förhållande
inträdde mellan frälse samt krono och skatte, som för närvarande är
rådande, d. v. s. att det förra omfattade omkring J af hemmanens
antal och det sednare §.
Denna jemnare fördelning kom i främsta rummet de
utskrifnings-skyldige jordegare till godo, hvilka skulle rekrytera det inhemska
infanteriet Ty det blef naturligtvis en stor skilnad att underhålla
samma styrka med två tredjedelar af samtlige hemman, än såsom förut
med en femtedel deraf.
Det yngre indelningsverket utgjorde för öfrigt mera en reglering
af det äldre, än en i och för sig ny inrättning.
Roteringsinrättningen, som trädde i stället för utskrifningarne,
kan’ i sjelfva verket anses såsom, en i mån af behof fortgående
ut-skrifning efter gårdetal, fastän den fästes vid vissa gårdar och
jordlotter (vanligtvis 1A eller 2 hemman), i stället för att förut hafva
utgått af dem, som for tiUfället blifvit sammansatte till en rote (10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
