- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
546

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkvandringar i nutiden. Af J. Alfthan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

folk, som dock ytterst noggrannt undanhåller sig från sammanblandning
med andra nationer. Det egendomliga förhållandet eger härvid rum,
att de flesta af dem återvända till sitt fädernesland. Men det är icke
blott penningar de återföra till sin hembygd — de införa der äfven
nya kunskaper, kännedomen om en helt annan verldsåskådning, ja,
ideer, hvilka, när de en gång hunnit genomtränga massorna, måhända
kunna åvägabringa ett nytt uppslag i den kinesiska odlingens
utveckling och mägtigt medverka till »det himmelska rikets» höjande ur dess
mångtu8enåriga försteningstillstånd. Redan har det gamla
mandarinväsendet blifvit skakadt i sina grundvalar genom krigen med England,
och de till hemlandet årligen återvändande skarorna medföra från det
demokratiska Amerika helt och hållet nya begrepp om personlig rätt
och frihet.

Sålunda möter oss, hvart vi än skåda — mot Europas gamla
kulturländer, mot Ost-Asiens länge tillslutna verld eller de sköna öarne i
Söderhavet — öfverallt ett böljande hit och dit, en stark, oaflåtlig
rörelse folken imellan med det kolossalt mägtiga, ungdomsfriska Amerika
till medelpunkt.

Efter att i det föregående hafva redogjort för den statistiska
sidan af våra dagars ifrågavarande folkrörelse, gå vi nu att yttra några
ord om den sociala och politiska sidan af utvandringsfrågan.

Lätt nog är att inse, att en öfverdrifvet stor utvandring måste i
längden verka hämmande på ett lands såväl andliga som materiela
utveckling, försvaga dess motståndskraft mot fienden, nedsätta dess
betydelse och anseende bland folken och icke obetydligt bidraga till att
äfven hos de i fäderneslandet qvarstannande småningom alstra en
stämning af allmänt missmod och hopplöshet Man har på grund
häraf i många länder varit betänkt på utflyttningens stäfjande. I
Ryssland till exempel är bortflyttning ur riket förbjuden; i andra
länder måste den utflyttande afstå någon del af sin förmögenhet åt
staten och åter i andra förbehåller sig staten rättighet att bedöma
huruvida »tillräckliga skäl finnas för individen att utvandra.» Detta
är dock alltsammans godtyckliga, den personliga friheten kränkande
åtgärder. Ty nekas kan ej, att hvaije med klar insigt i hvad hon gör
handlande menniska bör ha full Mhet att, om, hon så önskar, lemna
det samhälle hon dittills tillhört. Det sorgliga och oroväckande ligger
ej deri, att rättighet medgifves hvar och en att utvandra, utan deri,
att så talrika skaror år från år skynda att begagna sig af denna
rättighet För enskilda individer kunna de omständigheter, som föranleda
dem att lemna fäderneslandet ofta vara af helt och hållet privat
na-’ tor, icke så då det blir fråga om en utvandring af flera tusen personer
årligen. I detta fall förefinnes naturligtvis något allmänt ondt som
verkar lika tryckande på en mängd individer. Ty att alla dessa tusen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 5 21:16:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free