Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svenska akademien och svenska språket. Af —r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
demiens stiftelse icke mer ån ett enda ämne framställs, och om fritt ’
val har häUer aldrig här varit fråga. Vi lemna åt andra att afgöra,
om det ens varit tänkbart att förr än möjligen på senaste åren, då
åtskilliga nödvändiga förarbeten äro gjorda, gifva ett någorlunda
tillfredsställande svar på följande fråga: »Hvilka äro hufvudepokema af
det svenska språkets utbildning, och hvad har det vunnit eller förlorat
vid de åtskilliga förändringar det undergått?» Säkert är, att akademien
först 1866 fick mottaga till granskning ett svar, som hon ansåg
fortjent att omnämnas, och föret 1868 ett, som kunde belönas med andra
priset
Ändamålet med denna undersökning var likväl icke att företaga
en uttömmande granskning af svenska akademiens verksamhet såsom
svenska språkets vårdarinna, utan endast att, om möjligt, gifva uppslag
till ett offentligt meningsutbyte i denna fråga. Åsigtema om svenska
akademiens inflytelse, så väl på språkforskningen som på
häfdaforek-ningen och skaldekonsten, torde vara mycket olika. Några hafva äfven
i våra dagar gått så långt att de satt i fråga, huru vida denna
inflytelse bör anses alldeles — oskadlig. Det är af vigt Icke minst för
akademien sjelf, att de, som hafva en mening, öppet och ärligt gifva
henne tillkänna. Föremålen för akademiens verksamhet beröra i
egentligaste mening nationens heligaste intressen, och för dem har man icke
rätt att vara likgiltig.
På samma gång vi uttala den oss närmast om hjertat liggande
förhoppningen, att någon annan, rustad med djupare och vidsträcktare
insigter, än dem vi ega, ville upptaga till behandling den fråga, vi här i
all korthet hafra vidrört, hemställa vi, om det icke vore skäl, att äfven
historiens och skaldekonstens målsmän utom akademien en gång öppet—
berömmande eller ogillande — sade sin tanke om akademiens
verksamhet i och för dessa ämnen. Vi hafva hört mer än en grundlig
forskare enskildt uttala sitt ogillande af svenska akademiens sätt att
behandla historien och biografien.
En jämförelse mellan poesiens tillstånd i de land, som äro
välsignade med särskilda statsinrättningar till skaldekonstens fromma och
förädling, och dem, i hvilka sådana officiella drifhus icke finnas, utan
skalderna uppmuntrats endast af allmänheten, torde leda till ganska
nedslående resultat för de förra. Oss har det länge förekommit, som
om det guldregn, som kommer från svenska akademiens bord, icke vore
särdeles lämpligt att framlocka blommor af äkta svensk skaldekonst.
—E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
