Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Anmälningar - Två nya tidskrifter i Danmark: Dansk tidsskrift for kirke- og folkeliv, literatur og kunst, under medvirkning af H. N. Clausen, H. Mortensen, C. Paludan-Müller, William Scharling, J. L. Ussing, J. J. A. Worsaae, udgivet af Henrik Scharling. Heft. 1—3. (Kjöbenhavn 1869). — For ide og virkelighed, et tidsskrift udgivet af R. Nielsen, Björnstjerne Björnson og Rud. Schmidt. Förste hefte. Andet oplag. April 1869. Kjöbenhavn. Af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Monstrum horrendum, informe, ingens, cui lumen ademtum est.»
-Men detta logiska vidunder, denna »mirakelmetafysik» som söker sin
räddning undan de besvärliga tankelagarne genom att hänvisa till »det
öfverlogiska» *)i är, tröts dess otymplighet inom det teoretiska, ingalunda
af ofarlig beskaffenhet, när praktiska lifsangelägenheter bringas å bane.
Likasom hos den enskilde de teologiskt-dogmatiska sympatierna
ge-menligen urarta till ett medvetet eller omedvetet köpslående med
sanningen, till ett fegt mäklande om ett mer eller mindre ifråga om de
dogmer och underverk, den rätta, »saliggörande» tron anses böra föra
med sig i släptåg, så skulle denna samma halfhetens och »ackordens»
ande, om den finge slå rot hos folket i dess helhet, snart nog blifva
en skadlig parasi tväxt på folkbildningens och det nationela lifvets
friska stam. Denna filosoferande ortodoxi, söm skyggt ryggar tillbaka
för hvarje klart och bindande »antingen—eller», denna — äfven i vårt
kära Sverige icke alldeles okända — ny modiga spekulation, som
»be-dårar de halfbildade med dogmatiska talesätt och meterfysiska
tvetydigheter* — om hela denna riktning förklarar prof. Nielsen beslutsamt,
att den, sedd i dess verkningar på odlingen öfverhufvud, endast tjenar
till att »hämma och borrfuska (forqvakle) det andliga lifvet i nutiden.»
Skall det moderna kulturlifvet i alla dess förgreningar genomträngas
af kristendomens närande safter, då måste det förvridna, det
ortodoxt-dogmatiska trosbegreppet vika för en bibliskt sann uppfattning af
meningen med det uttrycket: att tro på Kristus. Hvad vi behöfva, är
en religiös folkbildning, som, på samma gång den framställer sann
religiositet såsom det högsta af allt, ej försummar att tydliggöra,
hurusom denna väl låter sig förenas med den rikaste bildning, det klaraste
vetande. Hvad vi, för en dylik folkbildnings ernående, måste på lif
och död bekämpa, är, å ena sidan, den vanställande uppfattningen af
den kristna tron, som vill göra dennas vara eller icke-vara beroende
af försannthållandet af ett visst qvantum kyrkliga dogmer; & andra
sidan den* ickc mindre vanställande uppfattningen af det filosofiska
vetandet, som synes vilja förnedra detsamma till att ännu en gång blifva
en »trons v tjensteqvinna» i lägsta mening. Tron, sådan den af
ortodoxien predikas, hetsar de dogmatiskt troende mot de icke-dogmatiskt
troende — de förre, »Guds barn», kunna ju ej lätteligen sämjas med
»anhängarne af denna verldens furste»! — »den rena läran» har i
längden alltid verkat splittrande, samhällsupplösande. Vetandet, sådant
det af vissa »kristliga filosofer» handhafves, bortblandar hufvudfrågan
och förelöar sinnet för sanningen, när apologeten erbjuder sig att —
visserligen ej fullständigt, men åtminstone »till en viss grad»! —
»spekulativt» begripliggöra skapelsen af intet, inkarnationen, inspirationen
o. 8. v. — alltid dock med användande på lämpliga ställen af de
»ödmjuka inkonsequenser», hvilka lära vara berättigade vid bemödandet
att, mot »otrons» inkast, deducera dogmernas förnuftsenlighet! Derföre
är denna tro och detta vetande det förnämsta hindret, deras
undan-rödjande det förnämsta vilkoret för det andliga lifvets uppblomstring
i nutiden.
’) Jmfr den bitande stridsskriften mot Martensen och teologien Om »den gode Villie»
»om Magt i Videnskaben af R. Nielsen, (Kjöbenhavn 1867), der förf. bland annat söker
visa, hurusom det icke är »den vetenskapliga kritiken», utan tvärtom den s. k. »kristliga
apologetiken», som »nndergräfver kristendomen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
