Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Om forskningar för Sveriges äldre konsthistoria. Af C. Eichhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vidt de ännu finnas i behåll. De utdrag ur De la Gardieska böckerna,
dem Wieselgben1) lemnat, samt hvad författaren ur dem sjelfva
kunnat inhemta1 2), bevisa detta. Och hvad De la Gardie var i stor
skala, var hvarje annan länsherre i mindre. Redan så tidigt som
1647 har författaren (i räntekammarböckerna) firnnit nämnd en
»fältmarskalken välborne gref Lennart Tors tenssons konterfej are» Salomon
de la Honne, och likaså sysselsatte de andre stormännen3) sina
byggmästare, målare, bildhuggare och andre konstnärer. Det är endast
genom en sådan konstnärskrafternas mångtalighet man kan förklara
rikedomen på konstverk från denna tid, en rikedom, som äfven till
qvaliteten erbjuder mycket af uppmärksamhet fortjent. »
Hvad som för de särskilda konstarterna är att göra, faller så
tämligen af sig sjelf, hvarför vi här kunna fatta oss kort. Bland
byggnader från barocken förtjena först och främst de tidigare, från förra
hälften af 1600-talet, såsom hittills mindre uppmärksammade,
attnog-grannt undersökas och i detaljer genomgås. Att konsten redan då
förmådde åstadkomma verk af egendomlig karakter och sant värde,
derom öfvertygas man genom åtskilliga lemningar, som dels ännu äro
i behåll, t. ex. Riddarhuset i Stockholm, hvilket till utförandet tillhör
Jean de La Vallée, dels finnaå aftecknade af samtida, t. ex.
Viby-holm, fulländadt 1626, afbildadt i Dahlbebgs Sveda, ett af de
bästa exemplen vi äga på den holländska renaissancen. Vi nämnde
Dahlbebgs verk och böra då äfven tillägga, att det, trots sina
påtagliga dikter, är en ovärderlig källa för kunskapen om det sjutonde
århundradets byggnadskonst ända från den senare, förvildade
renaissan-cens slut genom de tyska och svenska barockformationerna till Tessins
ädla och värdiga stil, som af barocken endast har qvar dess lättare
fel. Hvad särskildt Dahlbebgs mycket omtalade fria fantasier
beträffar, måste dock anmärkas, att hans ritningar till stor del härleda
sig från de af byggmästame sjelfve uppgjorda utkasten och planerna,
för hvilkas fullständiga utförande reduktionen sedan lade ett
oöfver-stigligt hinder i vägen, samt att en del byggnadsverk sedan hans tid
undergått de mest fullständiga förändringar och ombyggnader. Der
hvarest sådant ej varit fallet, äro hans afbildningar utmärkta genom
ganska stor trohet. Vi anföra exempelvis en del stockholmsbyggnader,
Bondeska palatset (rådhuset), Rosenhaneska palatset (Frimurarordens
hus), Sparreska palatset (enkhuset), Steninge (Uppland), o. s. v. Den
sistnämnda byggnaden, Steninge slott, för oss öfver på ett annat om-
1) I De la Gardieska arkivet.
3) En stor mängd De la Gardieska räkenskaper förvaras i kammararkivet. ^
3) Exempelvis Åke och Klas Tott, Karl Gyldenhielm m. fl., hvilkas räkenskaper i
ofvan anförda arkiv författaren genomsett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
