Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Panslavismen. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blandning frän Amerikas sida i Europas inre angelägenheter väl i en
icke så aflägsen framtid torde vara att förvänta. Unionen
underhandlar ju redan nu om anskaffandet åt sig af en lämplig
marin-station i Medelhafvet. Men den del af jorden, hvarest Amerikas och
vestra Europas, egentligen Englands, intressen verkligen korsa
hvarandra, ligger långt bortom Medelhafvet; denna sammanstötning mellan
de två verldsdelarnes intressen sker nämligen vid Stilla Oceanens vestra
kust. Och här gå, tyvärr, Hysslands och Amerikas intressen så
jemnsi-des med hvarandra, att en fientlig konflikt dem imellan icke är att
hoppas. Medan Ryssland blott söker landvinningar i östra Asien, äro sådana
likgiltiga för unionen* som endast eftersträfvar en allt större utvidgning
af sin handel. Det är genom sistnämnda omständighet som den
amerikanska sjömagtens utveckling i Stilla Oceanen och den ryskt-amerikanska
vänskapen blir hotande för England. Historien har likväl icke att
uppvisa något enda varaktigt förbund mellan stater med så
himmelsvidt skilda kulturhistoriska uppgifter, som de två ifrågavarande
ländernas.
Af mera omedelbart hotande natur för Europa ar Hysslands
ställning gentimot Österrike och Turkiet. De fordna dynastiska
sympatierna mellan Wien och Petersburg ha gifvit plats för moderna
antipatier, och Ryssland uppträder mot Österrike likaväl i nationalitetens
nartm, som det spelar rollen af religionens försvarare i Turkiet,
väckande medelst dessa mägtiga äggelsemedel stridslusten hos sitt eget
folk och upprorsandan hos de »undertryckta befolkningarne».
För panslavismens åtrå finnes intet mått och Wenzeslaws
böhmi-ska krona skulle utan tvifvel blifva en af de vackraste prydnaderna i
det vidtomfattande slaviska rikets juvelskrin.- I stället för att förena
sina krafter har Tyskland stött ifrån sig Österrike och försvagat hela
dess magtställning. Följderna af detta okloka steg ha icke uteblifvit.
Österrikes slaviska provinser, upphetsade af Ryssland, framkomma med
allt djerfvarc och djerfvare fordringar. Pangermanismens grundsats
har genom det senaste preussiskt-österrikiska kriget lidit ett svårt
af-bräck, och detta till förmån för Rysslands panslavistiska lustar,
hvar-jemte Tyskland tillika genom sitt rättskränkande handlingssätt i den
nordslesvigska frågan stött en naturlig bundsförvandt, de tre
skandinaviska rikena, ifrån sig.
Stödjande sina planer på tillvaron af, hvad antalet vidkommer,
den största nationalitet i Europa, den slaviska, med dess 80 millioner
menniskor, kan Ryssland numera fora ett högt och trotsigt språk.
Dessa 80 millioner slaver fördela sig, enligt Kolb, Buschen, Arsenjeff
m. fl. sålunda på fyra olika stater:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
