Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Panslavismen. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men de voro nästan uteslutande af vetenskapligt-filosofisk eller
ung-domligt-fantastisk karakter. Först efter orientaliska krigets slut, är
1857, erhöllo de panslavistiska idéerna den starka politiska färg, som
de nu ega. Det är också först sedan 10 å 12 år som den »slaviska
frågan» småningom begynt antaga karakteren och vidden af en
europeisk framtidsfråga i politiskt afseende.
Vi tillåta oss att här kasta en historisk återblick på den period,
som föregick och betingade denna nya tid i Ryssland. Efter freden
i Paris inträdde czarriket på en till en början alldeles ny bana: den
inre utvecklingens. Till hvilka frukter i den yttre politiken denna
inre utveckling ledt skola vi i det följande söka visa. Nu gå vi att
lyfta en flik af den ridå, som höljer lifvet i Ryssland före freden i
Paris, eller riktigare under kejsar Nikolai regering.
Sällan har någon af den nyare tidens monarker under sin
regeringstid blifvit så beundrad och slafviskt åtlydd som kejsar Nikolaus I
af Ryssland och sällan, om någonsin, har ett så konseqvent, med möda
och stora offer utbildadt styrelsesystem så hastigt gått öfverända vid
dess upprätthåUares frånfälle, som det nikolaiska. Czaren dog af
»sorg i hjertat» öfver sin vid Silistria och på Krim så oväntadt
förlorade militäriska ära; hans son slöt fred med vestmagterna och
Ryssland beträdde en ny bana. En feberaktig sensation bemägtigade
sig allas sinnen under de första åren af Alexander U:s regering, så
snart det blef bekant att regeringen ville bryta med det gamla
systemet. Första ansatsen till det nya lifvet utgick således på sätt och vis
ofvanifrån, men den mark, de nya principerna förefunno, var förträffligt
förberedd till deras mottagande. Att detta omslag gick så hastigt för
sig, finner sin förklaring i rikets förhållanden under kejsar Nikolai
senaste regeringstid. Efter det segerrika ungerska fälttåget vidgade
sig nämligen kejsarens redan förut högt uppdrifna föreställning om
sin egen storhet och ofelbarhet snart sagdt öfver alla gränser. Han
kunde icke tåla den ringaste motsägelse och hela förvaltningen
koncentrerades allt mer och mer i hans egen hand. Man kan tänka sig»
hvartill detta skulle leda. Nikolai fruktan för de »nya idéerna» gick
hand i hand med hans hat till dessa idéer. Men fruktan alstrar
misstro, och i följd deraf underkastades Ryssland en nästan kinesisk
af-stängning från utlandet, »den hedniska vestem». Resor utrikes nästan
omöjliggjordes, införseln af vesterländsk litteratur försvårades och
öf-vervakades på hvarje möjligt sätt. Ett afskyväckande spioneri- och
angifvelsesystem grep allt mer och mer omkring sig, åtföljdt af en
bottenlös korruption hos hög och låg. Från år 1848 var den af grefre
Oblow dirigerade beryktade »tredje afdelningen» af kejsarens kansli
(den politiska polisen), i sjelfva verket rikets högsta embetsverk,
statsmaskinens förnämsta beståndsdel. En vink från denna fruktade »afdelning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
