Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - 1868 års svenska polarexpedition under ledning af A. E. Nordenskiöld och Fr. von Otter. Af A. E. Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir mycket svär, ja, i följd af det isdränkta kolets ytterliga seghet
utan ordentligt sprängningsarbete nästan omöjlig. Man kan till och
med motse, att hela den ännu återstående kolförande
miöcena-forma-tionen inom en jemförelsevis kort tidsperiod blir helt och hållet
bortsköljd.
Sent på natten mot den 20:de Augusti ankrade Sofia vid
Am-8terdam-ön och vi hade följande dagen den glädjen att i samma hamn
helsa det första af de fartyg, som blifvit i Norge för expeditionens
räkning förhyrda till koltransport. Sedan en koldepöt blifvit nedlagd
på den låga landtunga, som i S. O. skjuter ut från Amsterdam-ön, och
sedan fem af expeditionens vetenskapsmän blifvit med nödiga tält och
båtar landsatte i Kobbe Bay för att der anställa zoologiska, botaniska
och fysikaliska undersökningar, afreste Sofia med den öfriga delen af
expeditionen på en djuplodningstur mot Grönland. Meningen var att
söka framtränga dit langsmed den 80 breddgraden, men vi råkade
redan innan Greenwich longitud på ogenomträngliga drifismassor. Det
var tydligt, att den grönländska kusten kunde nås endast på en långt
sydligare breddgrad, hvilket låg utom expeditionens reseplan. Vi
vände derföre mot norr och nordost, nådde småningom efter tallösa
bugter bland isen 81° 16’. Temperaturen hade nu sjunkit till —6°,
med täta isdimmor och snöbyar. Hafvet betäckte sig tidtals med en
tunn hinna af nybildad is och den ,gamla isen var norrut alldeles
ogenomtränglig, hvarföre vi nödgades söka oss en utgång i sydostlig
riktning. Efter ett ytterligare fåfängt försök att framtränga till
Depot-udden i Brandewijne Bay, ankrade Sofia den 28:de Augusti i Liebde Bay.
Redan under Sofias öfverfart från Norge till Spetsbergen anställde
dess officerare, kaptenen friherre v. Otter och löjtnant Palander, en
mängd lödningar, på de större djupen med en »Bulldogg»-apparat af
samma beskaffenhet, som den hvilken för 1861 års resa i Tromsö
konstruerades af Torell och Chydenius, och hvilken då visade sig
synnerligen användbar. Dessa lödningar fortsattes isynnerhet med ifver
under våra kryssningar bland drifisen mellan 80:de och 82° och
lem-nade ganska intressanta resultat ej allenast rörande djupförhållandena
i da af oss besökta delar af polarhafvet, utan äfven rörande det
arktiska djurlifvet på de största djupen. Det visade sig bland annat, att
Spetsbergen på sätt och vis kan betraktas som en fortsättning af den
skandinaviska halfön, i det att denna ögrupp icke skiljes från Norge
genom något djupare hafssvalg (icke öfver 300 famnar), medan man
derimot ett stycke norr och vester om Spetsbergen mäter djup af
ända till 2,000 famnar och derutöfver. Från jdessa stora djup
upp-hemtades med Bulldogg-apparaten lerprofver, hvilka vid omedelbar
noggrann granskning visade sig innehålla åtskilliga ej allenast
mikroskopiska utan äfven större och temligen högt organiserade djurformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
