- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
771

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Nytt från Amerika. Af P. A. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nytt frän Amerika.

Under ovanstående rubrik ämna vi då och då, efter som
anledningar förekomma, meddela en eller annan företeelse inom det
amerikanska samfundslifvet, och göra i dag början med några notiser från
undervisningsväsendets område, som synts oss fortjente af
uppmärksamhet. öfverhufvud taget får den amerikanska civilisationen med hvarje
dag allt större betydelse för Europa. Senare tidens hastigare
kommunikation mellan de båda verldsaelarne — ångbåts- och
telegrafforbindelsen — hafva liksom fört dem i beröring med hvarandra; och
i den mån sjelfstyrelsens grundsatser mer och mer gjort sig gällande
inom de europeiska samhällena — åtminstone i teori — har äfven
mottagligheten för amerikanska idéer blifvit större. Ingenting vittnar
högre om betydelsen för Europa af amerikanska förhållanden än den
omisskänliga och endast illa dolda ifver, hvarmed konservativa
regeringar och partier i vår verldsdel intresserade sig för unionens
splittring och framgången af secessionen, h varigenom man naturligtvis
hoppades att den amerikanska demokratiens inflytande på Europas
politiska angelägenheter skulle blifva, om än ej tillintetgjordt, dock
betydligt förminskadt. Så mycket sannolikare synes det vara att
numera, sedan det inbördes kriget tagit en annan utgång än man på flera
häll väntat och sedan ordningen och friheten i den stora republiken
synas vara betryggade, det ifrågavarande inflytandet skall komma att
mer och mer göra sig kändt Detta är ock något, hvaröfver man icke
kan annat än glädjas, i den allmänna fredens och humanitetens
intresse.

I allmänhet måste man förvåna sig öfver det ringa inflytande,
Amerika hittills utöfvat på den europeiska civilisationen. Orsaken
härtill har visserligen till en del legat uti afståndet, men också
ej oväsentligen deruti att amerikaname allt hittills varit ett föga
teoretiserande folk. Tvärtom hafva de i det fallet hufvudsakligen nöjt
sig dels med gamla engelska traditioner, dels med hvad de för
öfr-rigt kunnat lära från Europa; ehuru de sällan, underlåtit att i mer
eller mindre mån i utförandet förbättra hvad de sålunda tillegnat sig.
Detta sätt att gå tillväga — i motsats till förhållandet i gamla verlden,
der vi hafva gudi nog af teori — har onekligen bevisat sig vara af
gagn för amerikanarne sjelfva, men har icke bidragit att gifva dem
ökad betydelse på verldsteatern. Det är teorierna som göra väsen af
sig i verlden, under det att ett stilla, praktiskt gagneligt arbete föga
synes annat än af dem, hvilkas lycka det bereder. I detta afseende har
under de senare årtiondena början till ett förändradt förhållande
in-trädt, i det den filosofiska spekulationen mer och mer vunnit insteg
på amerikansk mark, dels till följd af allt rikare bildningstillf&llen
genom högskolan, biblioteken och andra vetenskapliga institutioner,
dels genom inflytandet af europeisk bildning och europeisk invandring,
dels även derigenom att en inträdande stadga i folklynnet, som åtminstone

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 5 21:16:59 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free