Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Anmälningar - Ett kapitel ur dogmernas historia. Albert Réville, Histoire du dogme de la divinité de Jésus-Christ. Af C. v. B. - Sjette häftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilken likvisst uttryckligen fördömes redan af Konkordieformeln såsom
hvilande på »en hisklig och hädisk tolkning» (»horribilis et blasphema
interpretatio»)1), äro ingalunda egnade att stärka »den rena lärans»
vacklande kredit hos allmänheten. Men ännu hopplösare synas denna
läras framtidsutsigter, om man gifver akt på de rastlöst fortgående
religionshistoriska forskningarne, genom hvilka nya upptäckter, äfven
rörande urkristendomen, alltjemnt bringas i dagen. Årligen utkomma
i Tyskland, Schweiz, Frankrike, Holland, på sista tideu någon gång
äfven i England talrika skrifter, hvilka, med användande af den
historiska skolans metod, skildra åsigter och förhållanden under
kristendomens äldsta tider. Ater igen har ett värderikt arbete i denna
riktning kommit oss tillhanda, och vi hafva en särskild anledning att för
detsamma påkalla våra läsares uppmärksamhet.
Albert Rkville, den berömde lärde, en af de mest framstående
representanterna för den s. k. Strassburgerskolan inom den franska
protestantiska teologien, har för några månader sedan riktat litteraturen
med en förtjenstfull Histoire du dogme de la Dipinité de Jésus- Christ,
i hvilken hela uppställningen och ämnets behandling med en nästan
öfverraskande noggrannhet öfverensstämma med tankegången och
enskilda satser i min här ofvan citerade afhandling i Svensk
Literatur-tidskrift. Boken, skrifven med stor klarhet och elegans i uttrycket,
vore väl förtjent af att öfversättas till vårt språk, såsom utgörande en
vederläggning in optima forma af den ortodoxa katedervishet, som
menar sig återfinna urkristendomens verldsåskådning i hrr Thomasii
och v. Hofmanns grumliga hugskott.2) Utrymmet medgifver oss här
endast att i största korthet gifva en antydan om hufvudinnehållet af
Réville8 arbete.
För att afgöra, huruvida bibeln gifver stöd åt dogmen om »Kristi
gudom», måste vi till en början, säger Réville, så skarpt och klart som
möjligt fixera hvad som utgör nämnde dogms egentliga innehåll. Vi
finna då, att hvad dogmen i dess nuvarande form vill inskärpa, är detta:
den menniska, som för omkring 1800 år sedan lefde här på jorden under
namn af Jesus af Nazareth, är den andre af de tre personerna i
treenigheten, Sonen, Gud i samma absoluta mening som fadren och den helige
ande, men egande sin tillvaro genom fadren, i kraft af en obegriplig
födelse. Vidare särskiljer sig sonen från de båda öfriga
gudomsperso-nerna derigenom, att han uti ett visst bestämdt ögonblick af historien
antog kroppslig gestalt i en judisk jungfrus moderlif och tillegnade
sig fullständig mensklig natur, utan att derföre gå miste om sin gudoms
1) Jmfr. det skarpsinniga och, hrad dess grnndåsk&dning beträffar, Stminstone ännu
icke vederlagda arbetet Die Christologie des neuen Testament» ron W. Betschlaq (Berlin
1866), sid. 2. Anmärkningarärdt är, att denne författare, ehnrn han opponerar sig mot
Schenkel och beflitar sig om en viss konservativ hållning — hvilka båda omständigheter
inbragt honom det vitsordet från en af våra »renläriga» hjerteransakare, att »han är
berörd af kristendomens verkliga innehåll och vill rätt gerna, om möjligt, rädda det» — det
oaktadt skrifvit sitt arbete jnst för att bevisa, att hvad som icke kan »räddas», såvida
man ärligt vill ställa sig på nya testamentets botten, är läran om »Kristi gudom.»
a) Den som vill lära närmare känna rätta halten af denna halft hedniska »gnosis»,
med hvilken några bland den npsaliensiska teologiens ämnessvenner velat lyckliggöra svenska
allmänheten, hänvisa vi till prof. H. Huppelds mördande kritik af v. Hofmann och hans skola
i broschyren: Die heutige theosophische oder mythologische Theologie und Schri/terklårung, 1861.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
