Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Den religiösa revolutionen i nittonde århundradet. 2. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
berättigande. Härigenom uppstodo talrika tvistigheter dels mellan de
båda kyrkorna inbördes, dels mellan dem och regeringarne. Den
vigtigaste bland dessa var den preussiska kyrkostriden, föranledd genom
det katolska presterskapets vägran att sammanviga brudpar af olika
bekännelser, såvida de ej på förhand förbundo sig att uppfostra sina barn
i katolska läran. Civiläktenskapets införande, genom hvilket man skulle
kunnat i nämnda fall frigöra sig från beroendet af kyrkan, föreföll då
ännu alltför vågadt; först efter långa underhandlingar mellan
regeringen och de katolska biskopame kunde striden någorlunda biläggas.
— Att ingen friare vetenskaplig riktning kan bestå vid sidan af den
romerska auktoritetstron, blef klart i synnerhet genom den
Herme-sianska stridenl framkallad genom åtskilliga »irrläror» i den Kantiska
filosofiens anda af den berömde katolske teologen prof. Hermes i
Bonn (d. 1831). Äfven Anton Gunther i Wien, »den romerske
hof-filosofen», hvilken gällde såsom upphofsman till ett eget filosofiskt
system, behandlades skoningslöst som kättare, när han en gång i sin
spekulation syntes förgäta, att »det menskliga förnuftet och filosofien
böra, ifråga om trosmystenerna, icke intaga herrskarinnans plats, utan
endast tjensteqvinnans» (»non dominari, sed ancillari omnino debent»).
Samma öde drabbade Giinthers trogne lärjunge prof. Baltzer; såväl
han som den lärde filologen E. v. Lasaulx, hvilken lagt i dagen en
otillåtet stor beundran för Sokrates, måste båda nedlägga sin
lärareverksamhet. Mot Dr. Froschammer i Munchen inleddes en
kätteri-process, derföre att han vågat uppställa en annan lära om själens
ursprung, än Thomas af Aquinos, hvilken hyllades af jesuiterna.
Froscham-mers arbeten uppfördes på Index librorum prohibitonm med den
betecknande anmärkningen, att de katolske lärde borde, gentimot
kyrkans läror, vara »såsom stumma hundar». Och under allt detta
förkunnade den myndige prelaten v. Ketteler, biskop i Mainz, i sin
mycket lästa skrift Freiheit, Autoritåt und Kircke, att påfven vore
den vetenskapliga frihetens och det sanna framåtskridandets bäste
beskyddare!
Men just när romanismens yttre triumfer i Tyskland tycktes hafva
nått sin höjdpunkt, inträffade det länge i tysthet förberedda
tillbaka-slaget, som på samma gång visade hurusom den vunna segren var
mera skenbar än verklig. Detta skedde genom den bekanta
reformatoriska folkrörelse, som fått namnet Der Deutschkatkolicismus.
Första anstöten till den tysk-katolska rörelsen gafs genom
utställningen af »den heliga rocken» i Trier. Med denna rock förhöll
sig på följande sätt: enligt en i Trier gängse, från medeltiden
härstammande tradition, hade den heliga jungfrun åt sin son förfärdigat
en rock, som hade egenskapen att växa med sin egare, så att den
alltid passade åt honom. Det var denna osömmade rock — en sinne-
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
