Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Politiska betraktelser. Af —t— - 3. Demokratien i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana ännu märkas här och der på den politiska horizonten — utan
byggas på en fast och varaktig grundval1).
Vi skola icke ingå i några ytterligare detaljer rörande främmande
länder; men det har synts såsom ett och annat förhållande här hemma
vore ur den ifrågavarande synpunkten fortjent af uppmärksamhet.
Betrakta vi till att börja med vår nuvarande representativa
författning, så kan sanningsenligt sägas att densamma är bygd på allt
annat än demokratisk grund. Vi känna landtkommuner med 12- till
1500 innevånare, der valmännens antal uppgå till omkring — tjugo.
Ensamt detta säger nog. Äfven der proportionen utfaller något
förmånligare, är i alla fall valmännens antal relativt mycket obetydligt.
Förhållandet i städerna är icke väsentligen olika. Stockholm, med
öfver 130,000 innevånare, har några få tusen valmän — en ringa
bråkdel af den till myndig ålder komna befolkningen. Om man
sålunda tror sig hafva skäl att klandra den närvarande
representationens sammansättning, så kan det svårligen vara på grund af något
dess alltför demokratiska ursprung. Tvärtom är det temligen
påtagligt att en förändring i detta afseende icke länge kan låta vänta på
sig. Det är då af intresse att undersöka hvilka de nya elementer
äro, som det kan komma i fråga att upptaga i den politiska
samhällskroppen.
Vi afse i det föregående naturligtvis endast den afdelning af
representationen som närmast är ämnad att representera det egentliga
folket Hvad första kammaren beträffar, finnas visserligen de som på
fullt allvar velat tillbörda densamma en ännu mera demokratisk
karakter, än andra kammaren, enär den ytterst hvilar på den
kommunala rösträtten, hvilken, såsom bekant sträcker sig vida lägre ned än
den politiska; men när man ser att resultatet blir en kammare,
bestående till omkring 50 proc. af högre embetsmän, så kan man endast
le åt ett så naivt yrkande. För vår del hafva vi aldrig haft den
pretentionen att företrädesvis i ett öfverhus finna demokratien.
Den del af befolkningen, som motsvarar det gamla bondeståndet
— vi böra numera icke nyttja detta senare ord — och som är
bestämmande i afseende på andra kammarens politiska färg, är utan
tvifvel ett förträffligt demokratiskt element — till sin natur bland det
bästa som kan finnas — men som dock ännu för närvarande är
be-häftadt med en väsentlig ofullkomlighet, som det nog lärer fordra lång
tid att undanrödja. Der det demokratiska tänkesättet vunnit stadga
och verkligt erkännande, der försvinna alla klasskilnader: hög och
låg, rik och fattig äro lika: inbördes afund och split mellan klasserna
’) De senaste händelserna i Frankrike synas bekräfta denna förf:a förmodan.
Red:S anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
