Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Politiska betraktelser. Af —t— - 3. Demokratien i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vår politiska byggnad, åtminstone hvad landsbygden och dess
representation angår. Att imellertid redan nu, och utan någon förändring
af förhandenvarande förhållanden, denna representation skulle kunna
genom en högst lämplig och berättigad utsträckning af valrätten till
alla dem, som betala skatt efter 2:a artikeln eller som äga talan i de
kommunala angelägenheterna — såsom varit föreslaget — väsentligt
förbättras, må gema erkännas.
En mera aflägsen utsträckning af demokratien på landet är den,
som blir en följd af en framtida större sönderstyckning af jorden.
Äfven detta är en förändring, som man ur ekonomisk synpunkt icke
kan annat än lifligt önska och som äfven, om än långsamt, sker, och
skulle fortare försiggå, om ej fideikommisser funnes. Den
jemförelse-vis ringa afkastning, som de stora egendomarne gifva sina ägare, imot
hvad de, fördelade i många små lotter, skulle afkasta, är tillräckligt
skäl imot det stora jordbruket; ty det jordbrukssystem, som ger
högsta afkastning, måste, redan ur den synpunkten sedt, vara det bästa,
Förstode fideikommissinnehafvarne sitt eget bästa — och för
upprätthållandet af en familj eller ett namn torde det numera knappt löna
mödan att uppoffra något — skulle de helt visst sjelfve önska att
vara befriade från detta onaturliga privilegium. Ganska säkert skall
den tid komma, då hvarken kapitalisten eller — ännu mindre —
icke-kapitalisten lägger sig till stora egendomar, utan äfven den
rikaste i det fallet inskränker sig till en villa eller, på sin höjd, en farm,
der jordbruket skötes för nöjes skull, under det att det egentliga
industriella jordbruket kommer i händerna på mindre jordägare. Detta
system, hvarigenom kapitalema skulle ledas på sina rätta vägar och
jordens afkastning mångfaldigas, är det enda som i synnerhet för vårt
land, med dess klimatiska förhållanden, duger; likasom den demokrati,
som derigenom blefve grundlagd, utgör det enda politiska system, som
passar för våra förhållanden. De aristokratiska »pretiosa» — för att
låna ett uttryck af Geijeb — som blifvit införda i vårt land och
hvaraf vi, oaktadt tidens sköflingar, ännu hafva alltför mycket i behåll,
kläda endast illa nordens enkelhet och allvar.
Hvad våra städer beträffar, så äro de ännu tills vidare i sig sjelfva
af mindre politisk betydenhet, med afseende på sin ringa folkmängd i
jemförelse med landsbygdens; likväl Ökas denna betydenhet i väsentlig
mån genom det proportionsvis stora antal representanter som städerna
äga att skicka till riksdagen. Staden London, som innehåller ungefär
10 procent af hela Storbritanniens folkmängd, skickar till parlamentet
ungefär 1 å 2 procent af ledamöternas antal, under det Stockholm,
med blott omkring 3 å 4 procent af rikets folkmängd, tillsätter öfver
6 procent af andra kammarens ledamöter. Vi tro att i begge länderna
man för närvarande ej saknar skäl att gifva en viss relativ öfvervigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
