Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Politiska betraktelser. Af —t— - 3. Demokratien i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fall genom ett ändamålsenligare ordnande af både kapitalets och
arbetets verksamhet; men någonting sådant som att sätta klass imot
klass i politiskt hänseende, kan icke gerna uppstå af dessa slags
förhållanden annat än temporärt och såsom följd af
missuppfattningar från ena eller andra sidan. Sådana missuppfattningar äro utan
tvifvel mycket vanliga bland arbetarne, men ej mindre bland
kapitalisterne. Detta senare röjer sig bland annat och företrädesvis uti
det alltför vanliga förbiseendet af den enkla nationalekonomiska
sanningen att de mångas val är allas väl, att ingenting är så egnadt
att öka nationalrikedomen som hvad som syftar att höja den stora
massans vilkor, och att ju mer detta sker, ju lättare skall det äfven
vara för den enskilda företagsamheten att förvärfva rikedom. Dessa
satser, ehuru de må tyckas vederlagda, der man ser enstaka exempel
af personer som riktat sig på sina underhafvandes och arbetares
bekostnad, äga otvifvelaktigt sin giltighet såsom allmänna grunder för
lagstiftning; och det är ur denna synpunkt som demokratien blir af
en så väsentlig vigt såsom häfstång äfven för det ekonomiska
framåtskridandet. När man talar om Förenta Staternas utomordentliga
materiella blomstring, brukar man uppgifva allahanda mer och mindre
medverkande orsaker; men man lägger i allmänhet icke nog vigt på
den här antydda. Imellertid kan den ifrågavarande striden mellan
demokratien och penningeväldet endast småningom genom upplysningens
magt upphäfvas; att den för närvarande — ehuru, såsom vi sökt visa,
icke till följd af sjelfva sakens natur — existerar, är tyvärr
oförnekligt.
Efter att sålunda hafva sökt teckna demokratiens ställning, dels
i allmänhet, dels särskilt i vårt land, vilja vi endast tillägga ännu
några ord angående demokratiens betydelse. Vi upprepa det:
rättvisans fordringar äro heliga och få icke förbises; men det är
ingalunda endast för tillfredsställandet af en abstrakt rättvisas fordringar
som vi för vår del finna demokratiens anspråk berättigade, utan icke
mindre med afseende på de stora sociala fördelar den är ämnad att
medföra och utan tvifvel skall komma att medföra. Ur den
synpunkten kan man aldrig lägga nog stor vigt på en omständighet som
vi härvidlag tro vara af en grundväsentlig betydelse, nämligen den
förändrade ställning, hvari arbetsklassen genom sednare tiders
politiska och nationalekonomiska reformer kommit. Vi afse närmast
arbetarens ställning i förhållande till arbetsgifvaren, tjenarens och lär- ’
lingens eller gesällens i förhållande till husbonden och mästaren. Man
kan icke neka, att det gamla patriarkaliska förhållandet, så länge det
var hvad det borde vara, medförde sina fördelar äfven för arbetaren.
Han tillhörde på sätt och vis arbetsgifvarens familj. Han hade uti
denna både ett ekonomiskt och ett moraliskt stöd. Han kunde anse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
