Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Ett hittills okändt drama från 1600-talet. Af C. Eichhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofvan nämnda bibliografi. Författaren fann genast att här förelåg
ett hittills okändt stycke; och det torde således vara af intresse att
meddela så många upplysningar som möjligt om detsamma.
I sitt nuvarande skick utgöres boken af bladen Aiiij, Av af första
arket samt af 6 följande (B—G), af hvilka dock G saknar det sista
bladet, som varit blankt. De båda bladen af A innehålla slutet af
»dedicatio»; Av slutar med kustoden Jesu, som anger första ordet af
styckets titel. Prologens början felas; den förtsättes ännu på s. 7,
hvarmed ark B begynnes, samt slutar med s. 9. Derpå följer stycket
fullständigt till och med s. 95, och slutligen »epilogus» ss. 9&—99.
Löpande kolumnrubriken är Jwle- (eller Jwlar) Comoedia, formatet, som
nyss nämndes, liten oktav. Sidorna prydas ofvantill och i margen af
linier; på senare stället finnas här och hvar anförda bibelställen eller
fraser, hvilka motsvara det som yttras i texten. Såsom en egenhet
kan anmärkas, att i hela den löpande texten å är af stilsorten
schwa-bach, medan allt det öfriga, äfven d och ö, är vanlig fraktur. Detta
förhållande gör det mer än sannolikt, att stycket offentliggjorts i
Rostock, i hvars grannskap tillegnan är undertecknad, i synnerhet som
samma å förekommer på liknande vis inmängdt i andra
Rostocks-tryck från 1600-talet, och ett dylikt förhållande ej äger rum i något
svenskt tryck.
Tillegnan, som nu börjar midt i en mening, innehåller först en i
predikostil affattad inledning öfver julens betydelse för de kristna,
hvarpå författaren fortfar:
För thenna Orsaak skuld, hafwer jag wågat (wille Gudh, jag
hade wäll och lyckelig träffat) min Andeliga Jwlafrögd och gode nyie
Tijdender, om then lille JEsu, och nyfödda Juda Konungen vthi thenna
Comoedia, effter Poetisk Art och wijss, Eder, 1 Edle och Wellborne,
Högtachtade och storgunstige Befordrare, sampt Edle och Wellborne.
Högtährade, Gudfruchtige och Dygdesamme Frw och Matroner, mijne
gunstige Befordrerskor, tillschriffua och dedicera.
Häraf ses att stycket varit tillegnadt flere personer. Efter
ytterligare några ord slutar författaren:
Hwar medh jagh E. W. W. och G. vthi then alldrahögstes Nåde,
beskydd och beskerm, till lyckeligh och långh lijffz beständige
Sund-heet, och till många Frögderijke Jwlafester aldratroligast will hafwa
befalat Aff Warnemynde Skantz then 1. Maij Anno 1639.
E. W. W. och G. tiänst-beredwillige
Laireitlis test. l&sUåiis
Vasb. Concionator Castr.
Efter slutet af prologen, hvilken, som vanligt, utgör endast en
öfversigt af styckets innehåll, begynner detta sjelf. Författaren har vid
hvar scen satt en öfverskrift, som anger dess hufvudsyfte, och hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
