Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Menniskoslägtets ålder och urtillstånd i Europa. Af C. W. Paijkull. †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Keller i Ziirich var den förste, som utförligt beskref och bestämde
dessa lemningar såsom pålbyggnader och således gjorde oss bekant*
med en uråldrig kulturform, af hvilken man utan ofvannämnde
lyckliga omständighet måhända eljest icke skulle på länge hafva fätt
någon kännedom. Sedermera har man funnit dylika lemningar, utom i
Schweiz, äfven i Bayern, Österrike och Italien, samt till och med i
Mecklenburg och Pommern, men derimot icke i Danmark eller de
vestligaste delarae af Europa.
Pålbyggnadema tillhöra såväl sten- som bronsåldern; i somlig*
träffas nämligen endast föremål och redskap af sten och ben, i andra
derimot äfven af metall. Man kan till och med följa den
fortskridande utvecklingen, då man på somliga ställen finner, huru de undre
lagren innehålla endast stenredskap, medan i de öfre derjemte
förekomma dylika af brons. Sjöbyarnes antal är ganska stort. År 1860
hade man upptäckt öfver tjugo i Geneversjön, tolf i Neufchatelsjön.
Man har vidare beräknat, att hvarje koloni kunnat innehålla omkring
300 kojor, uppförda af trä och smetade med ler, samt omfatta es
befolkning af 1,000 personer.
Pålbyggarne hade uppnått en högre grad af hyfsning än de danske
bankbyggame. De odlade säd och drefvo boskapsskötsel; lemningar
af förkoladt hvete och af platta, runda brödkakor finner man i byar
från stenåldern; och likaså lemningar af husdjur, såsom hund,
nötboskap, får och get. Förkolade äpplen och päron af arter, som ännu
växa vilda i Schweiz, vilda plommonkärnor och bär af smärre
busk-arter, äfvensom hasselnötter i mängd, träffas äfven. Det förkolade
tillståndet har i hög grad bidragit till bibehållandet af dylika föremål,
likasom af lerstyckena, hvarmed kojorna varit belagda. På de ställen,
der märken efter eld saknas, brukar man derföre icke träffa några
fynd eller åtminstone i ringa antal. Förkoladt träd, som antages
hafva utgjort delar af platformema, hvarpå kojorna varit uppförda,
träffas äfven, och till följd häraf antager man, att byame blifvit
förstörda af eld, hvilket antagande äfven har sannolikhet för sig, då
byggnaderna, till följd af det hastigt tilltagande djupet i de
schweitzi-ska sjöame icke kunde läggas långt ifrån land och derföre nåddes af
kastade eldbränder, om de också icke direkt kunde anfallas från land.
Af denna omständighet beror äfven tillvaron i pålverken af den mängd
dyrbara vapen och redskap, som der finnas, men som saknas i
»Kjök-kenmöddingerne», dit kostbara föremål af ena eller andra slaget icke
blefvo kastade.
Vid Morges vid Geneversjön, en koloni från bronsåldern, hade
för några år sedan öfver fyratio bronsyxor blifvit uppdraggade och
inalles är den mängd vapen och husgeråd som vunnits i sjöbyarne,
verkligen förvånande. Deras antal belöper sig till många tusen. An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
