Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Menniskoslägtets ålder och urtillstånd i Europa. Af C. W. Paijkull. †
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aktgifvande på den hastighet, hvarmed igenvallningen numera fortgår
under t. ex. ett århundrade, kan man beräkna den tid, då dessa
pål-verk ännu voro kringspolade af vatten. Man har dervid funnit en
ålder för dem af 4000 år, så att de således skulle hafva existerat
omkring 1000 år före trojanska kriget.
De förhållanden, hvarpå denna beräkning grundar sig, äro
imel-lertid ganska osäkra. En jernvägsgenomskäming, som gjordes år
1863 genom det delta eller den gruskägla, som bildats af bäcken
Tiniére vid dess utlopp i Geneversjön nära Villeneuve, lemnar
måhända en säkrare grund för beräkningen.
Hela käglan har blifvit genomskuren på en längd af tusen fot
och till ett djup af trettio och en half fot. I denna genomskärning
iakttog Morlot trenne särskilta lager eller så kallade »kulturskikter»,
af hvilka det öfversta låg 4 fot under jordytan och innehöll tegel och
ett romerskt mynt; det andra lagret var beläget 10 fot under ytan
och innehöll stycken af bränd lera jemte bronsredskap; i det tredje,
som låg 9 fot under det andra eller 19 fot från jordytan, funnos
groft arbetade ^tycken af bränd lera tillsammans med djur- och
men-niskoben, hvilket till följd af likheten med andra fynd ansågs tillhöra
stenåldern. Lagren hån de olika tiderna följde dessutom mycket
regelbundet på hvarandra, hvarföre en beräkning, grundad på käglans
likformiga tillväxt, har all sannolikhet för sig. Med antagande af en
ålder af sexton till aderton århundraden för det romerska tidehvarfvet
erhåller Morlot sålunda för bronsåldern en tid af 2,900 till 4,200 år
och för stenåldern från 4,700 till 7,000 år; för hela käglan åter — ty
det understa kulturskiktet träffades ej på käglans botten utan öfver
densamma — erhölls en ålder af 11,000 år.
En likartad beräkning af Gilliébon ger för sjöboningen vid Pont
de Thiéle nära Neufchatelsjön en ålder af 6,750 år; och som dessa båda
beräkningar öfverensstämma, synes man med skäl af sannolikhet kunna
antaga, att Schweiz för en tid af 7,000 år sedan var bebodt af en
folkstam, som nyttjade slipade stenredskap; men huru länge denna
hade vistats der, eller med andra ord huru lång tid som förflutit före
metallers upptäckande, hafva vi ingen möjlighet att afgöra.
Undersökningar af samma art som dessa vinna sin hufvudsakliga
betydelse, när de bestyrkas af iakttagelser från skilda delar af
jordklotet och från olika förhållanden. Jag vill icke här uppehålla mig
vid det kända faktum, att de på fornegyptiska monumenter funna
af-bildningarne af olika menniskoracer, afrikaner, asiater, europeer, ange
alldeles samma ansigtstyp t. ex. för negrerna som den, som ännu är
herrskande. Negerracen har således icke i någon mon förändrats inom
en tid af minst 3,000 år. Hvilken ofantlig tidrymd skall då icke
hafva förgått, innan denna race, jemte de öfriga racerna på jordklo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
